Ny studie om klimatavtryck av ekologiska produkter

Öka fodereffektiviteten och sträva efter höga och jämna skördar är ett par av de råd som ges i en ny rapport där klimatgasutsläpp från ekologiska produkter undersökts. Viss jämförelse görs även med klimatavtryck från konventionella produkter och ofta är det lika men inte alltid.

Grovfoderodlingen i ekologiskt jordbruk ger lägre klimatavtryck än i konventionell produktion. Foto: Monica Kling

Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK, har i en ny rapport undersökt utsläpp av klimatgaser från ekologiska jordbruksprodukter. När de kunnat har de gjort jämförelser med konventionella produkter och de har även gett förslag till hur klimatavtrycken kan minska. Forskarna har också försökt bestämma osäkerheter och föreslår hur man kan göra beräkningar bättre i framtiden då detta är en av de första studierna i sitt slag. En del av det viktigaste underlaget har varit SIK:s LCA-databas (Livscykelanalys) och sex stycken ekologiska typväxtföljder som man satt samman med hjälp av rådgivare inom ekologisk odling.

Tillförsel av "nytt kväve" bör minska

På senare tid har flera forskare påpekat att människans påverkan på kvävecykeln är ohållbar och att mängden nytt kväve som förs in i odlingen med grödornas fixering eller industriell fixering måste minska. Därför har forskarna i denna rapport räknat fram ett delvis nytt nyckeltal kg nytt kväve per ton ts produkt. För de ekologiska typväxtföljder de undersökt har 16-19 kg nytt N i form av biologisk fixering använts per ton ts produkt. För konventionell spannmålsodling var motsvarande siffror 18-24 kg nytt N/ton ts produkt. För slåttervall var det 13 och för höstraps 47 kg N/ ton ts produkt. Ingen biologisk fixering ingick i underlaget för det konventionella.

Viktiga slutsatser

Forskarna understryker de stora osäkerheter som finns i underlaget för rapporten, inte minst när det gäller skördarnas storlek. Det mesta vägs inte, t.ex. av vallskörd, utan uppgifterna är bedömningar från lantbrukare. De ger också flera exempel på nödvändig ytterligare forskning. Men några viktiga slutsatser dras ändå.

Ekologiskt grovfoder har generellt lägre klimatavtryck än konventionellt odlat.
Nedbrukning av vallars återväxt kan leda till ökade utsläpp av lustgas. Därför kan det vara en bra idé att utnyttja återväxten som substrat i biogasrötning och ta tillbaka näringen i rötresten.
Den svenska ekologiska produktionen av animalier, särskilt mjölk och ägg ökar. Det åtföljs inte av ökad svensk odling av proteingrödor vilket gör att importen av t.ex. ekologisk soja från Italien ökar. Därför behöver odlingen av svenska ekologiska proteingrödor öka.
Att inte använda syntetiska aminosyror till ekologiska grisar och fjäderfä gör att fodret inte kan utnyttjas lika effektivt. Det kan leda till att ökad mängd proteinfoder behöver användas och proteinfoder har stort klimatavtryck.
En slutsats som inte är ny för denna studie men som författarna påminner om är att foderåtgången per kg animalieprodukt är mycket viktig. Att ha en hög fodereffektivitet och lågt foderspill blir avgörande för klimatavtrycket för livsmedlet i fråga.
Klimatavtryck från oljeväxter, ärter och bönor är liknande i de båda odlingsformerna.
Det är ingen större skillnad i klimatavtryck från eko och konventionell mjölk.

Det går att lyssna på ett inslag om rapporten på Sveriges Radio Vetenskapsradion i P1.
http://sverigesradio.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster