2012-01-10 | Fältet
Ny biotensid lovande mot bladmögel
En speciell sorts biotensid som sprutas på potatis kan ge en betydande minskning av infektionen av potatisbladmögel. Det visar nya resultat från SLU i Alnarp.
Nya miljövänliga metoder som biotensider och vaccinering kan bli framtidens bekämpningsmedel mot potatisens fiende nummer ett. Foto: Alf Djurberg, Jordbruksverket
Kriget mot bladmögel i potatis går vidare. Trots att odling av potatis bara omfattar cirka en procent av landets åkerareal används en stor andel av den svenska fungicidförbrukningen på denna yta. Mycket möda och forskningsinsatser används både i Sverige och andra länder av odlare och staten för att hitta sätt att bekämpa bladmögel i potatis och att bekämpa med mindre mängd fungicider (svampmedel). I SLU:s Växtskyddsnotiser från 2011 beskrivs lovande försök med bland annat biotensider som sprutas på potatisen.
Biotensider är så kallade ytaktiva ämnen som produceras av bakterier. Tensider kan även vara syntetiska. Vanligt salt och alkohol är en slags tensider men annars är de mest kända kanske de som används som diskmedel. De senaste åren har nya bakterier som producerar tensider upptäckts. En av dessa bakterier är Pseudomonas koreensis som har isolerats från en tomatodling på SLU i Alnarp. I försök tillsammans med Stockholms universitet har forskarna visat att bakterien producerar en speciell sorts tensid som kan lösa upp zoosporer och förhindra infektion av bladmögel. Zoosporer är det vanligaste sättet för potatisbladmögel att infektera. I ett försök provades både tensidens och bakteriens effekt på bladmögel och det visade sig att det räckte med små mängder av båda för att förhindra eller fördröja infektion. Potatissorten var också av betydelse.
Att framkalla resistens hos potatis och andra grödor är en mer välkänd metod och kan liknas vid vaccinering. I ett försök har en icke giftig kemikalie med namnet BABA sprutats en gång i veckan i kombination med en fungicid. Försöket visade att det räckte med 25-50 procent av rekommenderad dos av fungiciden för att få lika god effekt som vid full dos. Det bästa resultatet erhölls i sorter som var partiellt resistenta mot bladmögel.
En idé som forskarna för fram är att använda tensider i kombination med inducerad resistens. Att först spruta med ett ämne som inducerar resistens och därefter med en biotensid när symtom på infektion visar sig, skulle kunna ge goda resultat mot bladmögel. Men det är ännu inte provat och tills dess är ett av råden att använda sorter som är delvis resistenta. Samtidigt pågår mycket annat för att utveckla bättre modeller med prognos och varning för att minska användningen av fungicider.
Produceras av bakterier
Biotensider är så kallade ytaktiva ämnen som produceras av bakterier. Tensider kan även vara syntetiska. Vanligt salt och alkohol är en slags tensider men annars är de mest kända kanske de som används som diskmedel. De senaste åren har nya bakterier som producerar tensider upptäckts. En av dessa bakterier är Pseudomonas koreensis som har isolerats från en tomatodling på SLU i Alnarp. I försök tillsammans med Stockholms universitet har forskarna visat att bakterien producerar en speciell sorts tensid som kan lösa upp zoosporer och förhindra infektion av bladmögel. Zoosporer är det vanligaste sättet för potatisbladmögel att infektera. I ett försök provades både tensidens och bakteriens effekt på bladmögel och det visade sig att det räckte med små mängder av båda för att förhindra eller fördröja infektion. Potatissorten var också av betydelse.
Inducerad resistens
Att framkalla resistens hos potatis och andra grödor är en mer välkänd metod och kan liknas vid vaccinering. I ett försök har en icke giftig kemikalie med namnet BABA sprutats en gång i veckan i kombination med en fungicid. Försöket visade att det räckte med 25-50 procent av rekommenderad dos av fungiciden för att få lika god effekt som vid full dos. Det bästa resultatet erhölls i sorter som var partiellt resistenta mot bladmögel.
Kombinera medel och välj sorter med omsorg
En idé som forskarna för fram är att använda tensider i kombination med inducerad resistens. Att först spruta med ett ämne som inducerar resistens och därefter med en biotensid när symtom på infektion visar sig, skulle kunna ge goda resultat mot bladmögel. Men det är ännu inte provat och tills dess är ett av råden att använda sorter som är delvis resistenta. Samtidigt pågår mycket annat för att utveckla bättre modeller med prognos och varning för att minska användningen av fungicider.
Läs mer i Växtskyddsnotiser:
Therése Bengtsson, Malin Hultberg och Erland Liljeroth. Kan inducerad resistens och biotensider minska behovet av kemisk bekämpning i potatis? Växtskyddsnotiser 66: 15-18
http://pub.epsilon.slu.se
Sidan uppdaterad 2012-01-10 av Anna Christoff
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
