NorFor — the Book

I början på 2000-talet skapades ett gemensamt nordiskt fodervärderingssystem för de fyra länderna Norge, Danmark, Island och Sverige. Fodervärderingssystemet började användas för några år sedan. Utvecklingen och teorierna bakom NorFor finns nu samlade i en bok som utkom i början av året.

Fodersystemet NorFor har flera miljöfördelar. Nu finns boken som beskriver det. Foto: Monica Kling

Foderstatsberäkning och fodervärderingen för nötkreatur i Norden var tidigare inte jämförbara för de olika nordiska länderna. Till exempel i Danmark räknade man energibehovet i nettoenergi och i Sverige räknade vi med omsättbar energi. Dessutom räknades nettoenergi i foderenheter i Danmark, i Sverige användes enheten MJ. Det innebar att foderstater för mjölkkor tidigare inte var jämförbara mellan olika nordiska länder. Därför startade i början på 2000-talet de kooperativa husdjursföreningarna i de olika länderna ett projekt med syfte att skapa ett gemensamt nordiskt fodervärderingssystem för mjölkkor; NorFor.

Samarbete med forskare

Projektet utvecklades i samarbete med olika forskare i de nordiska länderna och erfarenheter från både europeiska och amerikanska fodervärderingssystem togs tillvara. Ansvarig för det vetenskapliga arbetet i NorFor är professor Harald Volden, Universitetet for miljø- og biovitenskap i Norge.

NorFormodellen är en så kallad semimekanistisk modell som efterliknar vad som händer i framförallt våmmen, tunntarmen och grovtarmen. Hänsyn tas till hur snabbt kolhydrater och protein bryts ner i våmmen, den mikrobiella syntesen i våmmen och passagehastigheten ut ur våmmen för de olika näringskomponenterna. De olika nordiska länderna använder samma modell och samma foderdatabas men har olika IT-verktyg för praktisk tillämpning av NorFor.

Skillnad mot tidigare system

Jämfört med de flesta tidigare system för foderstatsberäkning och fodervärdering skiljer sig NorFor framförallt i följande egenskaper:
• Kons konsumtionsförmåga beräknas beroende på laktations-stadium och avkastning. Hänsyn tas till hur mycket kon kan äta av varje fodermedel.
• Den billigaste foderstaten beräknas för varje given mjölkavkastning dvs. ekonomisk optimering av foderstaterna.
• Foderstatens näringsvärde beror på samspelet för de enskilda foder-medlen dvs. näringsvärdet för ett enskilt fodermedel beror på den övriga foderstaten.

För att den ekonomiska optimeringen skall fungera krävs att rätt priser används i beräkningarna.

Flera miljöfördelar

Ur strikt miljösynpunkt har NorFor många fördelar; foderstatens kväve- och fosforutnyttjandet redovisas och fördelning mellan kväve i träck och urin beräknas — kvävemängden i urinen har stor betydelse för eventuell ammoniakavgång.

Jämfört med äldre fodervärderingar beskrivs vallfodrets näringsvärde på ett mer utförligt sätt, vilket innebär att skillnaderna mellan dåligt och bra vallfoder förstärks. Rådgivarerfarenheter har visat att NorFor premierar ett bra vallfoder och ökar vallfodergivorna om vallfodret är av bra kvalitet.

En detaljerad beskrivning av NorFor finns i "NorFor — The Nordic feed evaluation system". Drygt 180 faktaspäckade sidor uppdelade på 15 kapitel med över 30 olika författare till de olika avsnitten. Lästips för mellandagarna!

Christian Swensson

Källa: NorFor — The Nordic feed evaluation system. Editor Harald Volden. EAAP publication no 130, Wageningen Academic Publishers.

Läs om boken hos Svensk mjölk:
http://www.svenskmjolk.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster