2011-08-23 | Allmänt
Mot mer målstyrning än detaljstyrning i danskt lantbruk
Istället för lagstadgade fånggrödor kan danska lantbrukare från och med i år välja att dra ner kvävegivan, bränna fiberdelen av separerad flytgödsel eller odla energigrödor. Valmöjligheterna ökar och det blir mer målstyrning än detaljstyrning av miljöarbetet.
I Danmark är det krav på att ha en viss andel fånggröda på gården, men nu räknas inte längre höstgrödorna. Det kommer dock andra alternativ. Foto: Monica Kling
Danmark och Sverige är två av relativt få länder i EU som har krav på att ha växtlighet på åkrarna under hösten. Syftet är att ha vegetation som tar upp restkväve från skörd och kväve som mineraliseras under hösten. Från och med i år, 2011, ändras de danska reglerna om hur marken ska vara bevuxen under hösten. Huvudregeln är som tidigare att, beroende på djurtäthet, 10 eller 14 procent av gårdens areal av ettåriga grödor ska vara vintergröna. En del av detta har kunnat utgöras av vanliga höstgrödor. Nu får inte längre fånggrödan utgöras av vanlig höstsådd och istället ges fem olika möjligheter att klara kraven.
Lantbrukaren kan välja att helt eller delvis ersätta odlingen av fånggrödor med att få en lägre kvot av mineralkväve tilldelat till gården, enligt det danska systemet med gödselräkenskaper. Omräkningsfaktorn är 56 eller 85 kg mindre kväve att röra sig med på gården för varje hektar fånggröda, beroende på om gården har fler eller färre än 0,8 djurenheter per hektar. Om en gård på närmare 100 hektar har ett krav på 14 procent fånggröda och vill ersätta det med mindre kväve skulle 14 * 56 eller 14 * 85 resultera i 784 eller 1 190 kg mindre mineralkväve att fördela på gårdens totala areal.
En mellangröda ska sås före 20 juli och brytas tidigast 20 september och utgöras av oljerättika, gul senap eller gräs till frö. 1 hektar fånggröda ska ersättas av 2 hektar mellangrödor.
Två lantbrukare kan ingå ett civilrättsligt avtal om att den ene ska åta sig att odla de fånggrödor som den andre är tvungen till. Ekonomisk ersättning för det är upp till de båda att avgöra och ingen paragraf om längsta avstånd mellan gårdarna finns.
En lantbrukare kan välja att etablera fleråriga energigrödor istället för fånggröda och då ska ett hektar fånggröda ersättas av 0,8 hektar energigröda.
Om det på gårdens finns möjlighet att separera gödsel kan kravet på fånggröda ersättas av att förbränna fiberdelen av gödseln. Förbränning av den delen av gödseln från 25 djurenheter ersätter ett hektar fånggröda.
1. Minska gårdens tilldelade kvävekvot
Lantbrukaren kan välja att helt eller delvis ersätta odlingen av fånggrödor med att få en lägre kvot av mineralkväve tilldelat till gården, enligt det danska systemet med gödselräkenskaper. Omräkningsfaktorn är 56 eller 85 kg mindre kväve att röra sig med på gården för varje hektar fånggröda, beroende på om gården har fler eller färre än 0,8 djurenheter per hektar. Om en gård på närmare 100 hektar har ett krav på 14 procent fånggröda och vill ersätta det med mindre kväve skulle 14 * 56 eller 14 * 85 resultera i 784 eller 1 190 kg mindre mineralkväve att fördela på gårdens totala areal.
2. Odling av mellangrödor
En mellangröda ska sås före 20 juli och brytas tidigast 20 september och utgöras av oljerättika, gul senap eller gräs till frö. 1 hektar fånggröda ska ersättas av 2 hektar mellangrödor.
3. Odling av fånggröda hos annan
Två lantbrukare kan ingå ett civilrättsligt avtal om att den ene ska åta sig att odla de fånggrödor som den andre är tvungen till. Ekonomisk ersättning för det är upp till de båda att avgöra och ingen paragraf om längsta avstånd mellan gårdarna finns.
4. Odling av fleråriga energigrödor
En lantbrukare kan välja att etablera fleråriga energigrödor istället för fånggröda och då ska ett hektar fånggröda ersättas av 0,8 hektar energigröda.
5. Separering och förbränning av gödsel
Om det på gårdens finns möjlighet att separera gödsel kan kravet på fånggröda ersättas av att förbränna fiberdelen av gödseln. Förbränning av den delen av gödseln från 25 djurenheter ersätter ett hektar fånggröda.
De nya reglerna betyder att beslutsbördan eller om man så vill friheten att välja ökar för danska lantbrukare. För många faller flera av de nya alternativen snabbt bort eftersom de kan vara ekonomiskt orealistiska. Danska rådgivare har ställt upp räkneexempel för hur de fem alternativen påverkar gårdar med olika inriktning. För en del gårdar kan de nya reglerna innebära lättnader av kostnaderna samtidigt som kväveutlakningen minskar lika mycket eller ibland mer än tidigare.
Läs mer i DLBR Landbrugsinfo.
http://www.landbrugsinfo.dk
Sidan uppdaterad 2011-08-23 av Anna Christoff
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
