Minskat näringsläckage från flera observationsfält

Bra avslut på trädor och strategiska buffertzoner har gett minskat näringsläckage från lantbruksfält som SLU observerat sedan 1988. Minskningen är större än de nationella miljömålen, men räcker inte för att klara det nuvarande betinget för Östersjön.

Här provtas ett av observationsfälten som tillhör en gård med mjölkproduktion. Foto: Barbro Ulén

I Sverige studeras avrinning, växtnäringsutlakning och brukningsmetoder fortlöpande för 13 fält som ingår i lantbrukarens normala drift. De representerar såväl mjölkproduktion, köttdjursuppfödning som ren växtodling på jordar som sträcker sig från moig sandjord, mjälig lättlera till styv lera. Förändringar i gödsling, växtnäringsbalanser och närsaltskoncentrationer i dräneringsvattnet för dessa fält har beräknats från och med år 1988 då alla fält hade börjat studeras.

Fältens ungefärliga läge.

Markbalanser fallande

För både fosfor och kväve var markbalanserna nära noll, i de flesta fall med en fallande trend. Fosforklassen var i medeltal drygt III och medianvärdet för fosformättnadsgraden ganska måttlig, 14 procent, i både matjord och alv.

Sen brytning och frekventa fånggrödor

Från ett av fälten med upprepade trädor i växtföljden under senare år minskade halten nitratkväve när man bröt dem sent under säsongen. Från ett annat fält minskande kvävekoncentrationen sedan man odlat fånggröda kombinerat med vårplöjning så ofta det var möjligt. Dessutom beräknades en minskad trend i fosforkoncentrationer från två fält där man haft en stor och strategiskt placerad buffertzon i den nedre delen av fältet i form av ogödslad träda.

Tydliga trender trots osäkerheter

Det finns många osäkerheter i att beräkna om förändrade odlingsmetoder har påverkat fosfor och kväve i avrinningsvattnet från ett fält. Läckaget styrs i hög grad av till exempel nyckfullt väder, växtnäringens omsättning i marken, och hur lång tid som passerat mellan åtgärden och då vattnet börjat rinna av. Fosforförråden i jorden, liksom markvattenfosforn, förändras dessutom bara ytterst långsamt om man minskar gödslingen. För att man ska få en statistiskt säker minskning måste förändringen vara genomgående och tydlig och årsmönstret i vattenflödet får inte ha ändrats. Trots detta beräknades alltså flera statistiskt säkra trender från de 13 fälten.

Slår miljömålen

Storleken på den beräknade minskningen, som var 2-3 procent per år, kan tyckas liten men omräknat till perioden 1995-2010 innebär det en större förbättring än vad som anges av de nationella målen. Däremot innebär inte en sådan minskningstakt att det nuvarande fosforbetinget för Östersjön i Baltic Sea Action Plan, BSAP, kommer att uppnås.

Barbro Ulén

Källor:
Ulén, B., von Brömssen, C., Johansson, G., Torstensson, G. Stjernman Forsberg, L. 2012. Trends in nutrient concentrations in drainage water from single fields under ordinary cultivation. Agriculture, Ecosystem and Environment 151, 61-69.
http://dx.doi.org länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster