2012-04-10 | Fältet
Minskar direktsådd klimatgasutsläppen?
Direktsådd eller "no-till" tillämpas över hela världen och även i Sverige för att minska kostnader. En ny studie visar att metoden inte alltid ökar markens kolinlagring, något som forskarna varit ganska överens om. Skördens storlek och därmed mängden skörderester verkar ha en brytpunkt där detta avgörs.
Direktsådd höstvete kan innebära minskade skördar vid kallt klimat. Det påverkar kolinlagringen och därmed växthuseffekten. Foto: Monica Kling
När direktsådd började tillämpas var det inte i första hand som motiv för att minska avgången av växthusgaser från åkermark utan för att spara bränsle och tid. Efter hand har direktsådd också börjat ses som ett sätt att öka markens kolinlagring och därmed minska klimatgasutsläppen. På senare tid har dock flera forskare ifrågasatt om det verkligen stämmer att utsläppen minskar.
Som en reaktion på detta har en tre amerikanska forskare försökt gå på djupet med frågan och sammanställt 74 vetenskapliga uppsatser om hur direktsådd av spannmål påverkar skörd och kolinlagring. Sammanlagt ingick 1040 försök utförda i USA och Kanada. Många av dem under väderförhållanden som påminner om Sverige och med grödor som höst- och vårvete och majs vilket gör resultaten relevanta för Nordiska förhållanden.
Det var stor skillnad i klimatiska betingelser eftersom de olika försöken gjordes i hela Nordamerika och därmed varierade skördarna kraftigt. Men det gick ändå att urskilja att höstveteskörden minskade med direktsådd i kallare och våtare klimat. Flera studier visar detta. I varmare klimat ökade däremot höstveteskörden något med direktsådd. Skörd av vårvete minskade något bara i försök med låg kvävegödsling, lägre än vad som förekommer i Sverige. Det menar forskarna stärker hypotesen att direktsådd minskar kvävetillgängligheten vilket påverkar en gröda som lider av kvävebrist.
De sammanställda försöken visar att om tillförseln av kol med skörderester minskar med mer än 15 procent efter övergång till direktsådd minskar även kolinlagringen i marken och klimataffekten uteblir. Men om koltillförseln minskar med mindre än 15 procent eller ökar så ökar kolinlagringen i marken. Ifrågasättandet av att direktsådd ökar kolinlagringen och därmed har en klimatnytta skulle alltså stämma enligt forskarna som sammanställt andra forskares studier. Hur direktsådd påverkar skörden blir alltså avgörande eftersom det påverkar mängden skörderester som återförs.
Analys av stort antal försök
Som en reaktion på detta har en tre amerikanska forskare försökt gå på djupet med frågan och sammanställt 74 vetenskapliga uppsatser om hur direktsådd av spannmål påverkar skörd och kolinlagring. Sammanlagt ingick 1040 försök utförda i USA och Kanada. Många av dem under väderförhållanden som påminner om Sverige och med grödor som höst- och vårvete och majs vilket gör resultaten relevanta för Nordiska förhållanden.
Skörden av höstvete minskar i kalla och våta klimat
Det var stor skillnad i klimatiska betingelser eftersom de olika försöken gjordes i hela Nordamerika och därmed varierade skördarna kraftigt. Men det gick ändå att urskilja att höstveteskörden minskade med direktsådd i kallare och våtare klimat. Flera studier visar detta. I varmare klimat ökade däremot höstveteskörden något med direktsådd. Skörd av vårvete minskade något bara i försök med låg kvävegödsling, lägre än vad som förekommer i Sverige. Det menar forskarna stärker hypotesen att direktsådd minskar kvävetillgängligheten vilket påverkar en gröda som lider av kvävebrist.
15 procents gräns för klimateffekten
De sammanställda försöken visar att om tillförseln av kol med skörderester minskar med mer än 15 procent efter övergång till direktsådd minskar även kolinlagringen i marken och klimataffekten uteblir. Men om koltillförseln minskar med mindre än 15 procent eller ökar så ökar kolinlagringen i marken. Ifrågasättandet av att direktsådd ökar kolinlagringen och därmed har en klimatnytta skulle alltså stämma enligt forskarna som sammanställt andra forskares studier. Hur direktsådd påverkar skörden blir alltså avgörande eftersom det påverkar mängden skörderester som återförs.
Kolinlagring eller inte är en del i klimatkalkylen, i det större perspektivet ska det inte glömmas bort att utebliven plöjning sparar bränsle jämfört med direktsådd vilket är en klimatfördel. Om den uteblivna jordbearbetningen dessutom minskar utlakningen, vilket flera studier tyder på, så har det en effekt på lustgasavgången.
Källa: Ogle, Stephen M., Swan Amy & Paustian Keith. 2012. No-till management impacts on crop productivity, carbon input and soil carbon sequestration. Agriculture, Ecosystems & Environment -- Mar 01, 2012.
Sidan uppdaterad 2012-08-03 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
