Metanavgången från mjölkkor — lägre än man tidigare trott

Metanavgången hos mjölkkor som fått olika andel tidigt skördat grovfoder har undersökts vid Kungsängens försöksgård. Det fanns en tendens — ej statistiskt säker — till högre metanavgång vid högre grovfoderandel. Metanavgången var mer än 10 procent lägre än vad äldre svenska beräkningar kommit fram till.

Foderförsöket genomfördes vid SLU:s försöksgård på Kungsängen i Uppsala. Foto: Monica Kling

Metan är en viktig växthusgas och motsvarar cirka 21 koldioxidekvivalenter. I Sverige beräknas metanavgången från nötkreaturens fodersmältning motsvara 4 procent av de antropogena växthusgasutsläppen. Metanavgången från nötkreatur är en naturlig följd av våmjäsningen och bildas framförallt när fiber bryts ned i våmmen. Det innebär att grovfoderdominerade foderstater anses bidra mer till metanavgången jämfört med kraftfoderdominerade foderstater. Metanavgången motsvarar en energiförlust på cirka 2 -12 % av bruttoenergin i kornas foder. Äldre beräkningar och försök för att fastställa metanavgången hos mjölkkor har ofta baserat sig på höfoderstater och sämre näringskvalitet jämfört med dagens näringsrika ensilage. Övergången från hö till tidigt skördat ensilage har inneburit ett betydligt mer energirikt grovfoder.

Tre olika foderstater

På Kungsängens gård, SLU Uppsala, har man genomfört ett försök där man mätt metanavgången från mjölkkor. I försöket ingick 6 SRB-kor och korna stod i en båsladugård. Fodret bestod av en tidig förstaskörd, en blandning av timotej och ängssvingel som ensilerades i en tornsilo. Kraftfoderblandningen bestod av havre, korn, rapskaka, rapsfrö, ärta, vetekli, mineraler och vitaminer. Metanavgången mättes med den så kallade spårgasmetoden. Korna slumpades på tre olika försöksbehandlingar som upprepades tre gånger så att varje ko fick genomgå varje försöksbehandling. Försöksbehandlingarna bestod av tre olika foderstater med olika grovfoderandel, antingen hälften grovfoder och hälften kraftfoder, 70 % grovfoder och 30 % kraftfoder eller 90 % grovfoder och 10 % kraftfoder.

Små skillnader på dagsbasis

Kor som fick mer kraftfoder hade högre mjölkmängd med en lägre fetthalt jämfört med de övriga grupperna. Räknat på kg ECM var inte skillnaden mellan grupperna statistiskt säker. Även metanavgången var högre ju mer grovfoder som tilldelades men skillnaderna var inte heller här statistiskt säkra.

Mjölkavkastning och metanavgång hos de olika försöksbehandlingarna.

Större genomslag på årsbasis

Resultaten indikerar ändå att det är relativt stor skillnad beroende på andel grovfoder, räknat på årsbasis vid samma avkastning, 9000 kg ECM, blir resultaten:
— 50/50 grovfoder/kraftfoder: 105 kg metan per ko och år (0,0117*9000)
— 70/30 grovfoder/kraftfoder: 122 kg metan per ko och år (0,0135*9000)
— 90/10 grovfoder/kraftfoder: 140 kg metan per ko och år (0,0156*9000)

Ovanstående kanske inte är en helt rättvis jämförelse, en mjölkko som äter i stort sett enbart grovfoder förväntas inte mjölka mer än 6 500 kg mjölk vilket skulle innebära en metanavgång på strax över 100 kg metan per ko och år.

Christian Swensson

Källa: Patel, M., Wrede,E., Börjesson, G., Danielsson, R., Iwaasa,A.D., Spörndly, R. & Bertilsson, J. 2011. Enteric methane emissions from dairy cows fed different proportions of highly digestible grass silage. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A — Animal Science. In press.

Mer att läsa om metangång från kor finns i: Emanuelsson , M. & Bertilsson, J. 2007. Att rapa metan är normalt för en väl fungerande mjölkko. Forskning Special nr 17, Svensk Mjölk. www.svenskmjolk.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa om hur man mäter metanavgången från nötkreatur finns i: Swensson, C. & Henriksson, M. 201o. Hur mäter man metanavgången från nötkreatur. Forskning Special nr 21, Svensk Mjölk. www.svenskmjolk.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster