Medveten översvämning av åkermark

Översvämning av åkermark är något som få vill ha. Att det sker tillfälligt och under ordnade former kan dock vara positivt för vattenmiljön och är en miljötjänst från jordbruket. Etablering av P-ådalar kallas det i Danmark där det nu paketeras som en ny åtgärd.

Olandsån i östra Uppland översvämmas regelbundet om vårarna och skapar tillfälliga fågelsjöar. Kanske en lämplig kandidat för etablering av P-ådalar?

"Vanliga våtmarker" är numera ett vanligt inslag i jordbrukslandskapet och varje år anläggs hundratals nya sådana. Allt oftare pratas det också om att anlägga tillfälliga våtmarker — eller att avsätta mark längs vattendrag som buffert för översvämningar. Det kan vara ett sätt att minska främst fosforflödet men även kvävet i vattendrag. Samtidigt kan det ses som en form av ekosystemtjänst från lantbruket. I takt med ett ändrat klimat och inte minst en ökad andel hårdgjorda ytor i samhällen ändras avrinningsmönstret i diken och vattendrag för tätortsnära lantbruk. Följden blir en ökad risk för översvämning. I Danmark har beslutsfattare tagit fasta på möjligheterna med att översvämma åkermark och nu planeras för att göra det i stor skala och inte längre bara som pilotprojekt. 3 000 hektar dansk jordbruksmark är aktuell för ändamålet. Etablering av P-ådalar kallas det och är en del av Grön växt och det danska vattendirektivsarbetet.

Minst 50 meters översvämning behövs

Efter en tids forskning har danskarna tagit fram en rapport med riktlinjer för hur det ska gå till att skapa lagom översvämningar på rätt plats. Det första steget är att välja ut vattendrag som rinner ut i sjöar som behöver fosforavlastning. Nästa steg är att titta på landskapets topografi längs utvalda åsträckor. Om det ska vara lönt och jord- och fosforpartiklarna ska hinna sedimentera bör minst 25 meter på båda sidor om vattendraget översvämmas på en sträcka av minst 500 meter. För större vattendrag bedöms 100 meters översvämning på vardera sidan vara bra. På dessa ytor som blir något eller några tiotals hektar stora beräknas 1 kg fosfor per hektar och dag kunna fastna eller renas bort. Med cirka 10 dagars översvämning per år skulle i genomsnitt 10 kg fosfor renas bort per hektar och år.

Noggranna förberedelser krävs

Därefter handlar det om att värdera om det finns risk för ökat fosforläckage från översvämmad mark. Från mark som gödslats med fosfor under många år kan nämligen fosfor i löst form frigöras när den blir täckt av vatten. Den frigörelsen kan pågå under många år. Det här är förstås kritiskt och därför har man utarbetat en metod för att bedöma risken genom att bland annat mäta markens innehåll av järn och fosfor. Om området får godkänt ur denna aspekt handlar det sedan om hur översvämningar kan skapas. I underlaget tas tre sätt upp att skapa de önskade översvämningarna:

Att höja botten på vattendraget genom att lägga ut sand och grus.
Att låta bli att underhålla, exempelvis genom att inte beskära vegetation och
Genom att gräva om vattendraget så att det meandrar igen.

Mark tas ur livsmedelsproduktio

n
I rapporten, som är en teknisk beskrivning till de danska kommunerna om hur P-ådalar kan skapas, beskrivs också hur lantbruket påverkas genom att marken tas ur produktion. Marken får inte gödslas eller bekämpas kemiskt men kan betas och ska helst vara gräsbevuxen. I praktiken blir det som en mycket bred skyddszon. Det handlar också om hur befintlig täckdikning för åkermark intill kan fortsätta fungera. Inte minst handlar det om markägarnas inställning och de ekonomiska möjligheterna till en tillräcklig ersättning eller att hitta mark för inbyte.

Läs mer i rapporten från DMU
http://www.dmu.dk länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster