2011-09-02 | Fältet
Kväveläckage från olika typer av potatis undersökt
Den tidigast skördade potatisen — färskpotatis och den senast skördade - stärkelsepotatis visade sig ha lägst kväveutlakning i ett försök i Halland. Potatis som skördas däremellan tas ofta upp för tidigt för att ha tömt marken på kväve men för sent för att en fånggröda ska hinna verka efteråt på hösten.
Skördetiden för potatis - och möjligheten till en effektiv fånggröda avgör kväveutlakningens storlek. Foto: Arne Joelsson
Att kväveutlakningen efter odling av potatis kan vara hög är väl bekant vid det här laget. Men att kväveutlakningen alltid är hög oavsett hur odlingen går till och vilken sorts potatis som odlas är dock fel. I ett försök genomfört av SLU och Hushållningssällskapet i Halland visas det att skillnaden är stor mellan olika slags potatis och att det går att påverka utlakningen.
Försöket utfördes på den sandiga mojorden vid Lilla Böslid i södra Halland. Där odlades färskpotatis, sommarpotatis, matpotatis och stärkelsepotatis under tre år. Vårkorn utan fånggröda var förfrukt under alla tre åren. Gödsling med fosfor och kalium till potatisen gjordes med radmyllning vid sättning och enligt markkarta. Växtskyddsåtgärder gjordes efter behov och gällande praxis. Målet var att skörda färskpotatisen i juni, sommarpotatisen i juli/augusti, matpotatisen i september och stärkelsepotatisen i oktober. Fånggröda såddes så snart det gick efter skörd — det var oljerättika efter färskpotatisen och rågvete efter sommar- och matpotatisen. Efter stärkelsepotatisen med skörd i oktober såddes ingen fånggröda. Vårkorn utan fånggröda, men med sen höstbearbetning, odlades som utlakningsjämförelse.
Sommar- och matpotatisen med skörd i juli-september utlakade mest kväve. De har inte tillräckligt lång växtsäsong, som stärkelsepotatisen som hinner använda markens kväve. Samtidigt skördas de ändå för sent för att en fånggröda som sås efter ska hinna tömma marken på kväve på hösten. Forskarna tror dock att efter sommarpotatis som skördas så tidigt som i juli kan oljerättika bli effektiv om den sås direkt. Att så oljerättika i augusti är i senaste laget.
Färskpotatis kan ha högt läckage men med oljerättika efteråt fick den lika låg utlakning som vårkornet och forskarna menar att då behövs inga fler omedelbara miljöåtgärder för att minska utlakningen.
Även stärkelsepotatisen fick låg utlakning trots hög kvävegödsling. Stärkelsepotatisen skördades 26 oktober, 3 november och 13 oktober de tre åren. Den långa växtperioden som påminner om den för sockerbetor ger tid för kväveupptag.
Att minska utlakningen efter potatis som tas upp i september är svårare. Höstsäd efter denna potatis har i detta och andra försök visat sig inte påverka utlakningen nämnvärt. Möjligen kan vårsäd insådd som fånggröda fungera. Havre som odlats efter sista omgången sallad har fungerat bra. Ett resonemang förs också om att bäddodling istället för radodling kan vara värt att prova och likaså att ha en mer djuprotad gröda mellan raderna. Försök pågår med vårvete mellan raderna.
Fyra typer av potatis undersöktes
Försöket utfördes på den sandiga mojorden vid Lilla Böslid i södra Halland. Där odlades färskpotatis, sommarpotatis, matpotatis och stärkelsepotatis under tre år. Vårkorn utan fånggröda var förfrukt under alla tre åren. Gödsling med fosfor och kalium till potatisen gjordes med radmyllning vid sättning och enligt markkarta. Växtskyddsåtgärder gjordes efter behov och gällande praxis. Målet var att skörda färskpotatisen i juni, sommarpotatisen i juli/augusti, matpotatisen i september och stärkelsepotatisen i oktober. Fånggröda såddes så snart det gick efter skörd — det var oljerättika efter färskpotatisen och rågvete efter sommar- och matpotatisen. Efter stärkelsepotatisen med skörd i oktober såddes ingen fånggröda. Vårkorn utan fånggröda, men med sen höstbearbetning, odlades som utlakningsjämförelse.
Sommar- och matpotatis läckte mest
Sommar- och matpotatisen med skörd i juli-september utlakade mest kväve. De har inte tillräckligt lång växtsäsong, som stärkelsepotatisen som hinner använda markens kväve. Samtidigt skördas de ändå för sent för att en fånggröda som sås efter ska hinna tömma marken på kväve på hösten. Forskarna tror dock att efter sommarpotatis som skördas så tidigt som i juli kan oljerättika bli effektiv om den sås direkt. Att så oljerättika i augusti är i senaste laget.
Färskpotatis kan ha högt läckage men med oljerättika efteråt fick den lika låg utlakning som vårkornet och forskarna menar att då behövs inga fler omedelbara miljöåtgärder för att minska utlakningen.
Även stärkelsepotatisen fick låg utlakning trots hög kvävegödsling. Stärkelsepotatisen skördades 26 oktober, 3 november och 13 oktober de tre åren. Den långa växtperioden som påminner om den för sockerbetor ger tid för kväveupptag.
Svårast med skörd i september
Att minska utlakningen efter potatis som tas upp i september är svårare. Höstsäd efter denna potatis har i detta och andra försök visat sig inte påverka utlakningen nämnvärt. Möjligen kan vårsäd insådd som fånggröda fungera. Havre som odlats efter sista omgången sallad har fungerat bra. Ett resonemang förs också om att bäddodling istället för radodling kan vara värt att prova och likaså att ha en mer djuprotad gröda mellan raderna. Försök pågår med vårvete mellan raderna.
Fosforutlakningen verkade inte påverkas av de olika potatissorterna.
Läs Ekohydrologirapporten på
http://pub.epsilon.slu.se
Sidan uppdaterad 2011-09-02 av Anna Christoff
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
