Kunskapen ökar om kväveverkan av olika rötrester

Rötning av nöt- och grisflytgödsel kan öka växttillgängligheten av kväve med 10 - 15 procentenheter. Det visar en ny dansk studie. Att röta växtrester gav en rötrest med hög kvävetillgänglighet som är användbar på djurlösa ekogårdar.

Kväveverkan av nötflytgödsel ökade markant efter rötning, speciellt om den spreds med nedmyllningsaggregat. Foto: Henrik Andersson

Antalet biogasanläggningar ökar och med dem mängden rötrester som ska spridas på åkermark. Frågor kvarstår om kväveverkan till grödan av utspridd rötrest med de många olika blandningar av substrat som används.

Gris- nötgödsel och växtrester rötade

I ett nytt danskt försök rötades två olika nötflytgödsel, grisflytgödsel och tre sorters växtrester. Växtresterna var klöver-gräs-blandning, gul lupin och vicker. Syftet var att studera hur förmågan att ersätta kväve i mineralgödsel ändrades genom rötningen. Grödorna som det testades på var korn, havre och höstvete. Alla tre grödorna gödslades med både orötad och rötad gödsel. I kornet och havren placerades gödseln på10 centimetersdjup före sådd och till höstvetet bandspreds den på markytan. Försöket utfördes i fält på en lerig sandjord och gödseln spreds på våren. Den tillförda mängden av gris- och nötflytgödsel motsvarade80 kgkväve per hektar till vårsäden och150 kgtill höstvetet. Inget ytterligare kväve tillfördes.

Andelen ammoniumkväve ökade

Som väntat ökade andelen kväve i ammoniumform av totalkvävet efter rötningen. I de båda nötflytgödselslagen ökade andelen ammoniumkväve från 49 till 61procent, respektive från 54 till 67 procent. I grisgödseln ökade den från 78 till 95 procent.

Förmågan att ersätta mineralgödsel ökade i analogi med detta. För de båda nötflytgödselslagen beräknades en ökning i ersättningsvärdet "Mineral Fertilizer Replacement Value" från 58 till 75 procent för den ena omgången och från 69 till 82 procent för den andra, beräknat vid gödsling till korn och havre. Motsvarande värde för att ersätta handelsgödsel till höstvete blev mycket lägre och ökade från cirka 35 till 45 procent. Det berodde i huvudsak på stor ammoniakavgång då gödseln placerades på markytan.

För grisgödseln var ersättningsvärdet för handelsgödsel cirka 90 procent med placering i jorden och var i stort opåverkat av rötningen. För bandspridningen ökade den från 75 till 87 procent efter rötning.

Hög tillgänglighet i växtrötrester - bra för ekogårdar

De tre växtsubstraten som rötades innehöll en hög andel ammoniumkväve efter rötning som varierade mellan 59 och 68 procent av totalkvävet. Ersättningsvärdet för handelsgödsel var likartat med den rötade nötflytgödseln, 73 — 77 procent vid placering med myllningsaggregat men bara 43 till 57 vid bandspridning. Det visar att på ekogårdar utan djur går det att producera ett gödselslag med relativt hög tillgänglighet av kväve genom att röta växtrester.

Läs mer i:
Peter Sørensen, Peter Mejnertsen och Henrik B Møller. 2011. Nitrogen fertilizer value of digestates from anaerobic digestion of animal manures and crops. NJF Rapport, Vol 7, No 8.
http://orgprints.org länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster