Kan torv och zeolit i grisfoder minska ammoniakutsläppen?
Tillsatser av torv och Amomin i grisfodret ökade kväveutnyttjandet hos grisarna och minskade ammoniakavgången från gödseln i försök som utförts vid SLU och JTI. Korttidsmätningar av ammoniak från gödseln gav mer än halverade utsläpp till luften när torv tillsattes i fodret. Kväveupptaget i gödslade växter påverkades däremot inte.

Vad kan utvalda tillsatser i fodret betyda för ammoniakemissionen i stall och lager, och för grödan? Den frågan ställde sig forskare vid SLU och JTI. Foto: Monica Kling
Användning av torv som strö till djuren minskar ammoniakavgången både i stallar och vid gödsellagring. Nu har forskare vid SLU och JTI undersökt vad som händer om torven, eller andra organiska foderkomponenter tillförs redan i fodret. Man testade tillsatser av humussyra, zeolit, torv och betfiber och jämförde med ett normalt foder som tillämpas vid ekologisk produktion, med hög proteinhalt och utan rena aminosyror.
Bättre kväveutnyttjande
I foderförsöket jämfördes tillsatserna: 1 % humussyra (Vitapol), 2 % zeolit (Amomin), 1 % torv, 2 % torv och 10 % betfiber. Resultaten visade att smältbarheten av råprotein i fodret var mindre vid tillsats av betfiber, vilket gav en högre kvävehalt i träcken. Däremot var kvävehalten i urin lägre vid tillsatser av Amomin, 1 % torv och betfiber. Utnyttjandet av kvävet i fodret, det vill säga ansatt mängd av smält kväve, var signifikant högre med Amomin, 1 % torv och betfiber i fodret. Även 2 % torv ökade kväveutnyttjandet och minskade kvävet i urinen, dock inte statistisk säkert.
Minst ammoniak med torv
Gödsel från utfodringsförsöket användes för att se om fodertillsatserna ledde till någon skillnad i ammoniakavgång från gödseln. Försöket genomfördes i laboratoriemiljö under ett dygn, då ammoniak mättes från färsk gödsel blandat med urin. Det var stora skillnader i utsläpp mellan de olika utfodringsalternativen. När 1 % torv blandats i fodret var ammoniakavgången bara 35 procent av det som avgick vid normal utfodring. Tillsats av zeolit innebar ungefär en halvering.

Man ska dock komma ihåg att detta är en ögonblicksbild, menar Eva Salomon vid JTI som ansvarat för ammoniakmätningarna. — Den stora frågan är hur länge effekten håller i sig i ett fullskalesystem med gödselhantering i stall och lager, och vid spridning. Det skulle vara intressant att utvärdera, säger hon.
Kväveupptaget i växter som fått gödsel från grisar i de olika utfodringsgrupperna testades också. I ett krukförsök med rajgräs visades inga statistiskt säkra skillnader mellan de olika utfodringsalternativen.
Läs mer i rapporten från HUV:
http://www.slu.se
Monica Kling