Hur påverkas användning av herbicider vid olika jordbearbetningsstrategier?

Något mera växtskyddsmedel mot ogräs används på gårdar som praktiserar reducerad jordbearbetning. Dessutom blir svårbekämpade ogräs som åkertistel fler. Det visas i en ny studie som bygger på egna bedömningar från lantbrukare i Skåne och Mälardalen.

Lantbrukarnas erfarenhet av ogräsförekomst vid reducerad bearbetning har undersökts vid SLU. Foto: Monica Kling

Hur skiljer sig preparatanvändning och ogräsförekomst åt på gårdar som plöjer respektive använder reducerad jordbearbetning? Den frågan ställde sig Björn-Christian Gunnarsson i ett examensarbete vid Institutionen för Mark och Miljö, SLU.

Lantbrukarnas egna bedömningar av ogräs

Björn-Christian ställde frågan till 10 lantbrukare i Skåne och 10 i Mälardalen. Hälften av lantbrukarna använde plog och hälften praktiserade reducerad bearbetning. Studien bygger på intervjuer med lant-brukarna där de fått gradera upplevda problem med ogräs i en tregradig skala. Även sprutjournaler samlades in för att beräkna hektardoser. Det var alltså inte ogräsplanträkning utan lantbrukarnas upplevda ogräsproblem som bedömningen grundades på, och upplevda ogräsproblem kan skilja mellan odlare. De grödor som ingick i studien var vete efter raps, vete efter stråsäd samt raps.

En hektardos mer på Skånegårdar som inte plöjer

Förekomsten av ogräs var i de flesta fall högre på gårdar med reducerad bearbetning och på dessa gårdar användes cirka en hektardos mer växtskyddsmedel. Högre användning av preparat mot gräsogräs i vårkorn och höstvete var en del av förklaringen. Ogräs som upplevdes som svårbekämpade var också vanligare hos de som hade reducerad jordbearbetning. Åkertistel, renkavle och spillsäd nämnde lantbrukarna särskilt som ett problem vid vete efter vete.

Av de skånska lantbrukarna tyckte sex av dem att kemiska bekämpningen ökat totalt sett eller för vissa preparat, mot vissa ogräs eller mot svamp vid vete efter vete. Två av de tio skånska lantbrukarna tyckte att användningen av växtskyddsmedel minskat eller var oförändrad efter övergången till reducerad jordbearbetning.

Inte mer bekämpning i Mälardalen för plöjningsfritt

I Mälardalen tydde resultaten på en större ogräsförekomst hos gårdarna som plöjde, tvärtemot bedömningen i Skåne. Skillnaden i kemisk bekämpning med och utan plog var dock försumbar. En förklaring kan vara det som framkommit i andra försök att ogräsförekomsten ökar till en början vid övergång till reducerad bearbetning men minskar istället efter 6-7 år. De aktuella gårdarna hade använt reducerad bearbetning i medeltal i 10 år. Även flyghavre var vanligare hos dem som plöjde då plöjningen kan dra upp flyghavrefrön ur fröbanken. Liksom i Skåne upplevdes svårbekämpade ogräs vara fler hos dem som inte plöjde.

Slutligen var användningen av växtskydd högre i Skåne än i Mälardalen. Men så var också skördarna högre med 8,6 respektive 8,35 ton höstvete/ha med och utan plöjning jämfört med 6,6 och 6,15 ton/ha hos lantbrukarna i Mälardalen.

Studien sätter på nytt fingret på den kanske mest omtalade miljömålskonflikten i lantbruket där reducerad jordbearbetning kan minska både övergödning och klimatgasutsläpp men öka användningen av växtskyddsmedel.

Läs mer:
http://www.slu.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster