Hög fodereffektivitet bra för klimatet

Låg beläggningsgrad eller hög fodereffektivitet är bra för att minska avgången av växthusgaser från mjölkkor. Det konstateras i en dansk jämförelse mellan ekologiska och konventionella mjölkbesättningar.

Det var stora skillnader i foderutnyttjande mellan gårdarna, så här finns möjlighet att påverka utsläpp och ekonomi. Foto: Monica Kling

I en dansk undersökning av totalt 67 mjölkkobesättningar, 35 konventionella och 32 ekologiska, har data från kokontrollen, bokföringsresultat och kvävebalansen analyserats för att beräkna avgången av växthusgaser och faktorer som påverkade denna. Syftet med analysen var dels att undersöka om det var möjligt att beräkna växthusgasavgången på gårdsnivå genom att utnyttja redan befintlig information, utan nya mätningar, och dels att få fram nyckeltal på växthusavgången från mjölkgårdar.

Stora variationer

Det var stor spridning i växthusgasavgången mellan de olika mjölkgårdarna. Skillnader i besättningarna och utsläpp visas nedan.

Fodereffektivitet och beläggningsgrad väger tungt

För att identifiera vilka faktorer som har störst betydelse för gasavgången delades gårdarna in i olika grupper beroende på kännetecknade egenskaper, till exempel stor andel vall, beläggningsgrad eller fodereffektivitet.

Resultaten visar att mjölkgårdar med en hög fodereffektivitet, dvs. mycket mjölk per kg torrsubstans, har en lägre växthusgasavgång jämfört med mjölkgårdar med en låg fodereffektivitet, se tabell 2. En hög beläggningsgrad, i kg mjölk per hektar eller antal djur per hektar, innebär en hög växthusavgång. En förklaring är att mjölkgårdar med hög beläggningsgrad måste importera en större andel foder och det importerade fodret har ofta en större CO2-avgång per kg foder jämfört med hemmaproducerat foder. En lägre beläggningsgrad innebär ett effektivare resursutnyttjande på gårdsnivå.

Precis som i jämförbara svenska undersökningar är det stor spridning i växthusavgång mellan mjölkgårdar, räknat per kg mjölk. Det är ingen avgörande skillnad mellan konventionella eller ekologiska mjölkgårdar, det är större skillnad inom dessa system än mellan systemen. En hög mjölkavkastning per ko kan sänka avgången av växthusgaser och även en låg rekryteringsprocent. Forskarna påpekar dock att det kan vara en motsättning mellan god hälsa och fruktsamhet och hög mjölkavkastning, det gäller att lyckas med alla tre faktorerna.

Christian Swensson

Källor:
Kristensen, T., Mogensen, L., Trydeman Knudsen, M. & Hermansen, J.E. 2011. Effect of production system and farm strategy on greenhouse gases from commercial dairy farms in a life cycle approach. Livestock Science, in press.
Hermansen, J.E. & Kristensen,T. 2011. Management options to reduce the carbon footprint of livestock products. Animal Frontiers 1: 33-39.