2011-10-26 | Stallet
Djurens aktivitet viktig för metanutsläppet från kostallar
Med ökad temperatur i kostallet minskar kornas aktivitet och därmed metanavgången. Det visar en ny studie vid SLU. För ammoniak är effekten den motsatta. Trots att korna rör sig mindre ökar ammoniakavgången när det blir varmare i stallet. Temperaturen är alltså en viktigare faktor än djurens rörelse för ammoniakförlusterna.
Temperaturen i lösdriftsstallet påverkar både kornas aktivitet och utsläppen av metan och ammoniak. Foto: Monica Kling
Både ammoniak och klimatgaser från mjölkkor och andra nötkreatur har varit i fokus sedan en tid tillbaka. Det finns dock kunskapsluckor när det gäller att förstå hur utsläppet av metan och ammoniak från kostallar varierar under dygnet med djurens rörelser och med temperaturen. I en internationellt publicerad studie från institutionen för Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp har en grupp forskare undersökt den frågeställningen.
I ett kostall med kall lösdrift i Skåne byggt 1998 med 108 Holsteinkor gjordes omfattande mätningar av gasförlusterna från stallet. Mätningarna gjordes under tre månader från februari till maj. Korna hade mjuka båspallmattor och strö av torv att ligga på. Djuren hölls inomhus under mätperioden och stallet ventilerades genom reglerbara öppningar i vägg och nock. Utgödslingen skedde med skrapa i gången som gick en gång per timme på dagtid och varannan timme nattetid. Mjölkningen sköttes av två robotar och avkastningen var 31,6 kg mjölk per ko och dag i medeltal. Utfodringen gjordes med blandfoder från mixervagn.
Mätningarna visade att under tremånadersperioden från februari till maj minskade kornas aktivitet i stallet, liksom metanutsläppet med den ökande temperaturen. För ammoniak var mönstret det motsatta med ökad avgång av ammoniak när våren fortsked. Under perioden steg stalltemperaturen från ungefär 5 till 15 grader. Det är känt från andra studier att kor blir mer aktiva när det är svalare i stallet.
Även inom dygnet fanns ett mönster med djurens rörelser och vid niotiden på morgonen och vid femtiden på eftermiddagen, alltså vid tiden för utfodring, var det toppar med extra stor avgång av både metan och ammoniak.
Metanavgången var 10,8 gram per djurenhet (beräknat som 500 kg djur) och timme, vilket stämmer med mätningar av metanavgång där man haft försökskor i kammare. Det betyder att i denna studie stod kornas ämnesomsättning för praktiskt taget hela metanavgången och nästan ingen metan kom från stallgödseln i stallet. Omräknat till hela året motsvarar det cirka 113 kg metan per ko och år.
Ammoniakavgången hölls tillbaka av att gödselskrapan gick relativt ofta och av att torv användes som strö på båspallarna. I medeltal var ammoniakavgången cirka 1 gram per ko och timme. Forskarna har beräknat att det under sådana omständigheter skulle det röra sig om 8-9 kg ammoniak per ko och år. Uttryckt på ett annat sätt var kväveförlusten som ammoniak från stallet 4 procent av stallgödselns kväveinnehåll. Fyra procent stämmer med andra mätningar från stall med uppbundna kor.
Undersökning vid kall lösdrift
I ett kostall med kall lösdrift i Skåne byggt 1998 med 108 Holsteinkor gjordes omfattande mätningar av gasförlusterna från stallet. Mätningarna gjordes under tre månader från februari till maj. Korna hade mjuka båspallmattor och strö av torv att ligga på. Djuren hölls inomhus under mätperioden och stallet ventilerades genom reglerbara öppningar i vägg och nock. Utgödslingen skedde med skrapa i gången som gick en gång per timme på dagtid och varannan timme nattetid. Mjölkningen sköttes av två robotar och avkastningen var 31,6 kg mjölk per ko och dag i medeltal. Utfodringen gjordes med blandfoder från mixervagn.
Temperaturen styr djuren och gasavgången
Mätningarna visade att under tremånadersperioden från februari till maj minskade kornas aktivitet i stallet, liksom metanutsläppet med den ökande temperaturen. För ammoniak var mönstret det motsatta med ökad avgång av ammoniak när våren fortsked. Under perioden steg stalltemperaturen från ungefär 5 till 15 grader. Det är känt från andra studier att kor blir mer aktiva när det är svalare i stallet.
Aktivitet kan styra båda gaserna
Även inom dygnet fanns ett mönster med djurens rörelser och vid niotiden på morgonen och vid femtiden på eftermiddagen, alltså vid tiden för utfodring, var det toppar med extra stor avgång av både metan och ammoniak.
All metan från korna — inget från gödseln
Metanavgången var 10,8 gram per djurenhet (beräknat som 500 kg djur) och timme, vilket stämmer med mätningar av metanavgång där man haft försökskor i kammare. Det betyder att i denna studie stod kornas ämnesomsättning för praktiskt taget hela metanavgången och nästan ingen metan kom från stallgödseln i stallet. Omräknat till hela året motsvarar det cirka 113 kg metan per ko och år.
Ammoniak i stallet tar 4 procent
Ammoniakavgången hölls tillbaka av att gödselskrapan gick relativt ofta och av att torv användes som strö på båspallarna. I medeltal var ammoniakavgången cirka 1 gram per ko och timme. Forskarna har beräknat att det under sådana omständigheter skulle det röra sig om 8-9 kg ammoniak per ko och år. Uttryckt på ett annat sätt var kväveförlusten som ammoniak från stallet 4 procent av stallgödselns kväveinnehåll. Fyra procent stämmer med andra mätningar från stall med uppbundna kor.
Markus Hoffmann
Källa: Ngwabie, N.M., Jeppsson, K-H., Gustafsson, G. & Nimmermark, S. 2011. Effects of animal activity and air temperature on methane and ammonia emissions from a naturally ventilated building for dairy cows. Atmospheric Environment 45, sid 6760 - 6768
Sidan uppdaterad 2011-10-26 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
