Betydelsen av variationen i gödslingen för läckaget granskad
Överoptimala gödselgivor är vanligast på gårdar som sprider både stall- och mineralgödsel. Foto: Henrik Andersson
Höga N- och P-givor på några procent
Sex procent av landets gödslade areal får mer än 200 kg växttillgängligt kväve per hektar och fem procent får mer än 60 kg fosfor per hektar. Höga kväve- och fosforgivor är vanligare på gårdar med djur där markerna får både stall- och mineralgödsel. I rapporten betonas det att höga givor inte måste betyda stort läckage om de också leder till höga skördar. En stor brist i de flesta rapporter om detta ämne är att det inte finns uppgifter om hur stor skörden faktiskt blev. Ofta kanske lantbrukaren inte heller vet så noga om det är vall eller fodersäd som är kvar på gården och inte vägs. Det konstateras också i rapporten att cirka 25 procent av landets åkerareal inte får någon kvävegödsel alls under ett enskilt år.
Gödslas det för att det läcker?
Läcker det för att gödsel tillförs eller måste det gödslas för att det läcker? Det är en fråga som ibland ställs. Svaret är både och. I rapporten har forskarna samlat andra svenska och internationella forskares resultat över sambandet mellan gödsling och läckage. För kväve har de sett att kväveutlakningen på svenska lerjordar ökar med 1-2 kg/ha per 10 kg gödsling över optimum. På lättare jordar blir motsvarande siffra 2-4 kg/ha.
För fosfor är det som vanligt svårare samband som råder och här spelar den enskilda åkerns lutning och jordens innehåll av järn och kalk samt andra faktorer stor roll. Men flera svenska och internationella studier kommer till slutsatsen att läckaget av löst fosfor från åkern ökar cirka 4 gånger vid höga fosforgivor, jämfört med om marken är ogödslad eller om den ersättningsgödslas. Det är i stora drag vad som skulle ske på de fem procent av arealen som får mer än 60 kg P/ha. Läckage av löst fosfor är också "farligare" än läckage av partikelbunden fosfor genom erosion av jord, eftersom den snabbare kan bidra till övergödning.
Överdosering förekommer
På fält där det finns uppgifter om faktisk skörd har efterkalkyler visat att det förekommer högre givor än de som staten rekommenderar genom Jordbruksverkets riktlinjer och att gödslingen därför bör ses över. I andra rapporter har idén förts fram om att ha en miljöersättning för att gödsla exempelvis 30 procent under ekonomiskt optimum. I denna rapport har det dock räknats ut att det för landet som helhet skulle ge större miljöeffekt om alla följde Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling istället för en sådan miljöersättning. Det skulle ge ett viktigt bidrag till miljömålen.
Läs mer i SLU-rapporten
http://publikationer.slu.se
