Avtals- och samarbetsformer för vattenskydd i några EU-länder
En kommun köper ekologiska produkter från sitt vattenskyddsområde, en annan ger varje vecka ut en lägesrapport till lantbrukarna om senaste vattenkvaliteten och en tredje erbjuder tre olika slags avtal inom 300 meter från vattenintaget. Så ser det ut i några EU-länder enligt en ny undersökning.

Information och frivilliga avtal omkring användning av växtskyddsmedel i vattenskyddsområden har gett framgång i Danmark, England och Tyskland. Foto: Monica Kling
I ett examensarbete för kandidatexamen i Miljövetenskap har Elin Hagstad på Göteborgs universitet undersökt hur olika länder skyddar sitt dricksvatten från nitrat och växtskyddsmedel från jordbruket. Finland, Danmark, Tyskland och England ingick i undersökningen som gjordes under våren 2011. Underlaget var enkätsvar, intervjuer och litteraturstudier. Syftet var att jämföra ländernas metoder för vattenskydd samt att studera om det finns avtal mellan vattenverk och lantbrukare och hur dessa avtal ser ut. Tyngdpunkten i undersökningen blev därför att visa konkreta exempel på olika regioners eller kommuners skydd.
Danmark — Århus kommun
År 2009 fanns Århus vattenbolag rester av växtskyddsmedel i 37 procent av provtagna brunnar och i 17 procent översteg koncentrationen det tillåtna gränsvärdet. Redan år 2000 gjorde vattenbolaget en informationskampanj till lantbrukare om statusen på grundvattnet och hur det kan skyddas med åtgärder på gården. Vattenbolaget var också en av de första i Danmark att använda sig av frivilliga avtal med lantbrukare. Under åren 2000 — 2008 gjordes 650 gårdsbesök som nu har resulterat i 89 olika avtal. Vattenbolaget erbjuder tre olika avtal mot ekonomisk ersättning och avtalen gäller för mark inom 300 meter från vattenintaget. Några av dem presenteras här.
England — Bristol water
Bristol water försörjer cirka en miljon människor med dricksvatten. Företaget pumpar vatten ur 68 källor som huvudsakligen är ytvatten. I området finns mycket åkermark och vattenverket har observerat en trend med ökad koncentration av nitrat i råvattnet. 2008 inleddes ett samarbete med lokala jordbruksorganisationen och efter kartläggning över tänkbara källor har åtgärder gjorts som minskat nitrathalten. Även växtskyddsmedel ingår numera i samarbetet och efter utbildning som lett till bättre rutiner har exempelvis koncentrationen av växtskyddsmedlet metaldehyd sänkts från 1 till 0,1 ?g/liter. För att uppmuntra till fortsatt samarbete och för att ge respons på gjorda åtgärder får lantbrukarna varje vecka en lägesrapport om vattenkvaliteten.
Tyskland — München
Sedan 1991 har Münchens stad uppmuntrat lantbrukare att övergå till ekologisk odling kring stadens vattentäkter. 6 000 hektar mark berördes varav målet var att ställa om 2 250 hektar till ekologisk odling och odla skog på resten. Lantbrukare erbjöds både tekniskt och ekonomiskt stöd för att odla ekologiskt. Det viktigaste var kanske att kommunen såg till att tillräckliga mängder ekologiska produkter köptes upp av kommunala sjukhus och kommunala restauranger samt att kommunen inrättade organisationer för att marknadsföra produkterna. Intresset bland lantbrukare blev stort och 2 500 hektar odlas nu ekologiskt vilket är ett av de största områdena för ekologisk odling i Tyskland.
Examensarbetet innehåller fler exempel på avtal och olika samarbetsformer från länderna ovan. Finland ingick också i studien men här hittades inga exempel på avtal.
Läs examensarbetet på
http://www.dpes.gu.se
Markus Hoffmann