20 år med EU:s Nitratdirektiv och undantag som beviljats

Det är nu 20 år sedan EU införde Nitratdirektivet. Det har varit effektivt och de undantag som ges för ökad kvävegödsling äventyrar inte målsättningen. Kompensatoriska åtgärder måste dock göras och här ges en sammanställning av de viktigaste.

Majoriteten av de yt- och grundvatten som har analyserats för att se effekten av nitratdirektivet visar en minskad eller oförändrad nitrathalt. Foto: Monica Kling

I år är det 20 år sedan EU antog Nitratdirektivet. Det är ett av de direktiv som påverkat lantbrukarna i EU mest. Inte minst på miljöområdet. Alla EU:s 27 medlemsländer har nu infört åtgärdsprogram enligt Nitratdirektivet och nu pågår över 300 sådana program. EU-kommissionen skriver att direktivet varit effektivt. Ett av beviset för det är att på 70 procent av alla cirka 27 000 utvalda platser för vattenprovtagning i Europa minskar eller är halten nitratkväve oförändrad. För grundvatten är motsvarande siffra 66 procent.

170 kgN/ha svårt att klara

En av direktivets viktigaste regler är den om att inte tillföra mer än170 kgkväve från stallgödsel per hektar. Det har också varit en av de regler som har varit svårast att klara för flera länder eftersom den indirekt påverkar antalet djur på gården. Har man före regelns införande tillfört mer stallgödsel kan det vara svårt att dra ner. I direktivet ges dock möjlighet att ansöka om undantag. Om det objektivt kan motiveras varför mer än170 kgkväve behöver tillföras kan det bli tillåtet i vissa specifika situationer. Exempel är gödsling till grödor med stort kvävebehov eller lång vegetationsperiod. De länder som har eller haft undantag är Danmark, Tyskland, Belgien, Irland, Österrike, Holland och Frankrike. Det är i allmänhet till vall som undantag ges att tillföra upp till 230 eller250 kgN/ha. Numera har undantag getts även för höstvete (Flandern).

Kompensatoriska åtgärder måste göras

För att få undantag måste ganska stränga åtgärder göras på gården för att kompensera för den högre kvävegivan. Exempel på konkreta åtgärder är:

Årlig mineralkväveanalys av utvalda fält och kväve- och fosforkartering vart fjärde år.
Helförbud mot klöver i "undantagsvallar" eller krav på maxandel klöver.
Krav på vårvallbrott.
Vallbrott måste följas av gröda med dokumenterat stort kvävebehov.
Förbud mot stallgödselspridning före vallbrott.
Krav på att gödsel sprids med teknik för låg ammoniakavgång.
Krav på fånggröda efter majs och att den inte bryts före 1 eller 15 februari.
Krav på att ta emot rådgivare som ska utvärdera markkartering, gödsling mm.
70 procent av gårdens åkermark ska vara bevuxen med vall.
Årlig detaljerad gödslingsplan.

Läs mer på
http://ec.europa.eu länk till annan webbplats