200 studier om ammoniakavgång från grisstallar

Ammoniakavgång från EU:s grisar har minskat med en fjärdedel de senaste 20 åren. En sammanställning av 200 rapporter om vad som påverkar ammoniakavgång på grisgårdar visar många effektiva åtgärder. Det finns ingen enkel quick-fix men summan av olika åtgärder kan ge stor minskning om de anpassas individuellt för varje grisgård.

Utfodring, strömaterial, med mera, påverkar ammoniakavgången från grisstallar. Foto: Monica Kling

Just nu omförhandlas EU:s så kallade Takdirektiv för utsläpp av olika ämnen till luft. Under året kommer EU:s 27 länder inklusive Sverige få nya gränser för bland annat hur mycket ammoniak som får släppas ut till luften. Som en hjälp i att hitta åtgärder har belgiska forskare sammanställt över 200 vetenskapliga uppsatser och rapporter, däribland en del svenska, om hur ammoniakavgång kan minska från grisuppfödning. Deras fokus har varit stallet och utfodringen. En del är känt sedan tidigare, som hur ventilationen påverkar och att det är viktigt att ha koll på råprotein i fodret. Annat är ny kunskap och fler siffror finns nu på tidigare kända samband.

Mindre protein och mer tillsatser

Att lägre råproteinhalter och mera syntiska aminosyror minskar grisens kväveutsöndring är känt. I denna studie sätter de tydliga siffror på det och menar att ammoniakavgången minskar med 10 procent för varje 10 gram som råproteinhalten minskar per kg foder.

Tillsatser i livsmedel klingar inte så bra men här handlar det om att en mängd olika ingredienser till grisens foder har provats för att minska ammoniakavgången från gödseln. Tillsats av fiber är bra - något vi skrivit om i en tidigare Greppa-nyhet. Att tillsätta salter och elektrolyter i fodret för att surgöra gödseln redan innan den blivit gödsel har prövats och fungerar, men en del studier visar att det är kostsamt. En del försök visar goda resultat av att ge grisen probiotika i fodret, alltså nyttiga bakterier. Försök pågår också med att tillsätta olika enzymer, samt laktos och mer kunskap är att vänta inom detta område.

Hur påverkar foderbehandling?

En del av de sammanställda studierna handlar om fodrets form, tex hur finmalet det är, om det är pelleterat och värmebehandlat och vad utfodringsrutiner betyder. Mycket kan påverka grisens foderutnyttjande och foderspill, men forskarna menar att det inte ännu går att dra tydliga slutsatser för vad av detta som är bäst för att minska ammoniakavgången.

Fler grisar på djupströbäddar

Att föda upp grisar på djupströbädd blir vanligare i EU enligt sammanställningen och där har forskare jämfört ammoniakavgång från djupströ som har en stor andel sågspån istället för halm och sett att det blivit lägre avgång från den med sågspån. Hur mycket halm som används har också betydelse. En studie resulterade i nästan 20 procent minskad ammoniak om halmmängden per gris och vecka ökade från 4 till 8 kg vid jämn fördelning av halmen. Om halmen istället styrdes till ställen där grisen gödslar mer var det också en effektiv åtgärd och då sparades halm.

Det som tagits upp här är en bråkdel av alla de resultat som sammanställts. Forskarna avslutar med att säga att ammoniakavgången från europeisk grisuppfödning minskat med cirka en fjärdedel de senaste 20 åren men att mer kan göras. De menar att det finns många effektiva åtgärder och vilka som ska väljas måste bero på gårdens förutsättningar. De ger också rådet att hela kedjan för stallgödselhantering med lagring och spridning måste beaktas före beslutet om åtgärd fattas, för att inte riskera att åtgärda relativt sett små läckor.

Markus Hoffmann

Källa: Philippe, François-Xavier; Cabaraux, Jean-François; Nicks, Baudouin. 2011. Ammonia emissions from pig houses: Influencing factors and mitigation techniques. Agriculture, Ecosystems & Environment, 141:3, sid. 245-260.
http://www.deepdyve.com länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster