Säsongsnytt vecka 22

Ökat kväveupptag i fält efter en nederbördsrik vecka

Under en på sina håll nederbördsrik vecka har kväveupptaget fortsatt av framförallt tillfört kväve. Det gödslade höstvetet har tagit upp i medel 15 kg kväve per hektar sedan mätningen för en vecka sedan. Flaggbladet håller nu på att växa fram och i stort sett alla fält är i DC 37. Kväveleveransen från marken är fortsatt liten i de flesta fälten.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Bild 1. Nollruta i St. Levene, sorten Norin i DC41 31 maj. Foto: Charlotta Norén

Kväveupptaget i noll­rutorna var i medel 31 kg N/ha den 28-31 maj jämfört med 27 kg N/ha vid förra veckans mätning. Kväveleveransen från marken har alltså varit fortsatt liten. I de gödslade fälten var kväveupptaget i medel 100 kg N/ha, en ökning med 15 kg N/ha sedan förra mätningen. Det är stor variation i hur mycket kväve som tagits upp av grödan. Det fält som tagit upp minst kväve har ett upptag på ca 65 kg N/ha samtidigt som upptaget har passerat 100 kg N/ha i flera fält med ca 120 kg N/ha som högsta upptaget. Upptaget i nollrutorna varierar från ca 15 kg N/ha till 60 kg N/ha. Höstraps, åkerböna eller vall som förfrukt visade nu på 10 kg N/ha större kväveupptag i nollrutan än där förfrukten var spann­mål. Medan upptaget i de gödslade fälten är lika stort oavsett förfrukt. Se tabell 1 och figur 1 och 2 för upptag i fält och nollruta i respektive fält.

N Vånga, Skara, Lundsbrunn, Hasslösa och Ardala mättes den 28 maj, Grästorp, Jung, St. Levene, Töreboda och Järpås den 31 maj och Åsen den 1 juni. I stort sett alla fält är i DC37, flaggbladets framväxande, även om ett enstaka är kvar i DC 32 och ett Norin-fält gått i in i axgång och är i DC41. Marktemperaturen är ca 15 grader.

Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve den 28-31 maj maj 2021.

Figur 1. Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve den 28-31 maj maj 2021.

Risk för förluster efter den senaste tidens nederbörd

På många håll i området har det kommit stora regnmängder under våren och speciellt under förra veckan. När det regnar mycket ökar risken för kväveförluster, särskilt på fält där man har spridit stora kvävegivor tidigt. När jorden är helt eller delvis vattenmättad kan kväve avgå i gasform via denitrifikation. På lättare jordar kan det lakas ut i form av nitrat vid höga nederbördsmängder. Regnar det så mycket att vatten blir stående finns också risk att rötterna skadas på grund av syrebristen som uppstår. Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan kväveförluster förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter.

Försök från 1995 och 1999 som lades ut i Västra Götaland efter kraftigt regnande visade att 30 kg kväve i form av kalksalpeter gav en skördeökning på 28-40 % och 60 kg kväve gav en skördeökning på 34-62 % under förutsättning att det torkade upp så att man kunde kompletteringsgödsla relativt snart efter regnet. I ett försök i Bohuslän där det tog längre tid innan marken var körbar igen fick man ingen lönsamhet i tilläggsgödslingen. Se tabell 2.

Tabell 2. Försök i vattenskadat korn i Västra Götaland 1995 och 1999.


Skörd kg/ha

(medel 3 försök

havre, 1995)

Skörd kg/ha

(korn, Töreboda,

1995)

Skörd kg/ha

(korn, Järpås,

1999)

Skörd kg/ha

(korn, Lysekil,

1999)

Grundgödslat

3353

2714

3791

878

+ 30 kg N i Ks + 15 kg S

4200

3798

5306

1084

+ 60 kg N i Ks + 15 kg S

4363

4425

6119

1179

2015 var ett liknande år då vi också hade svalt väder och mycket nederbörd i maj och juni. Då hade vi frodiga bestånd, bra skördar men mycket låga proteinhalter. Ofta går det att kompensera för eventuella förluster med komplettering av kväve även i senare utvecklingsstadier. Försök med kvävegödsling till maltkorn i Västra Götaland 2015 visar bra effekt på skörd och proteinhalt.

Innan du avgör om och hur mycket du ska komplettera, tänk på:

  1. Hur ser rötterna ut? Ser de friska ut och går relativt djupt är en kompletteringsgödsling på sin plats. I fält med grunda rotsystem kan det hända att rötterna tagit sådan skada att det inte hjälper med gödsling.
  2. Har skördepotentialen förändrats? Förmodligen sjunker den om grödan är vattenskadad.
  3. Hur långt i utvecklingen har grödan kommit innan det är farbart? Går det för lång tid innan det är möjligt att kompletteringsgödsla är det inte säkert att det är lönsamt.
  4. Använd nitratstickor eller N-tester som hjälp för att bedöma kvävebehovet.

Informaton om varje plats

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grästorp

Figur 2. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grästorp

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 1. Nollrutan vid Grästorp 1 . Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 2. Nollrutan vid Grästorp 2. Foto: Charlotta Norén

Bildbeskrivning: Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 3. Nollrutan vid Grästorp 3. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Jung

Figur 3. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Jung

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 4. Nollrutan vid Jung 5. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 5. Nollrutan vid Jung 6. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i St Levene

Figur 4. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i St Levene

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 6. Nollrutan vid St Levene 6. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 7. Nollrutan vid St Levene 7. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i N Vånga

Figur 5. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i N Vånga

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 8. Nollrutan vid N Vånga 8. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 9. Nollrutan vid N Vånga 9. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Skara

Figur 6. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Skara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 10. Nollrutan vid Skara 10. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 11. Nollrutan vid Skara 11. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Lundsbrunn

Figur 7. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Lundsbrunn

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Bild 12. Nollrutan vid Lundsbrunn 12. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 13. Nollrutan vid Lundsbrunn 13. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Hasslösa

Figur 8. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Hasslösa

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 14. Nollrutan vid Hasslösa 14. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 15. Nollrutan vid Hasslösa 15. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 16. Nollrutan vid Hasslösa 16. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Töreboda

Figur 9. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Töreboda

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 17. Nollrutan vid Töreboda 17. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 18. Nollrutan vid Töreboda 18. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Åsen

Figur 10. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Åsen

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Järpås

Figur 11. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Järpås

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 22. Nollrutan vid Järpås 22. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 23. Nollrutan vid Järpås 23. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Ardala

Figur 12. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Ardala

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 24. Nollrutan vid Ardala 24. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 25. Nollrutan vid Ardala 25. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 26. Nollrutan vid Ardala 26. Foto: Susanna Waara

Fälten vi mäter i

I år mäter vi i 26 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Rutorna ligger på platser med olika jordarter, från en lerhalt på bara några procent till styva leror. Hälften av fälten har spannmål som förfrukt och andra hälften har ärt, höstraps eller åkerböna som förfrukt. Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet. Vi har mätt kväveupptaget som SN-värde med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av det tillförda kvävet som grödan har tagit upp. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen och med Hushållningssällskapet Västra och Växtskyddscentralen som utför själva mätningen.

Följ våra mätningar under våren

Vår ambition är att mäta upptaget av kväve i höstvete cirka en gång per vecka fram till strax efter vetets axgång och därefter publicera Säsongsnytt med värden. När det finns intressanta saker att rapportera, kommenterar vi kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar. Vi planerar att göra nästa mätning vecka 21.

Tabell 1. Kvävegödsling i de fält där årets nollrutor i region väst är placerade

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Upptag i nollruta (kg N/ha)

Upptag i fält (kg N/ha)

1 Grästorp

Ellvis

Höstraps

37

61

104

2 Grästorp

Ellvis

Höstvete

37

14

74

3 Grästorp

Ellvis

Åkerböna

39

29

107

4 Jung

Etana

Havre

37

33

115

5 Jung

Etana

Höstraps

37

18

114

6 St Levene

Reform

Havre

41

24

107

7 St Levene

Norin

Ärt

37

33

101

8 N Vånga

Reform

Höstvete

37

12

89

9 N Vånga

Reform

Höstraps

37

34

117

10 Skara

Reform

Höstraps

37

55

92

11 Skara

Informer

Åkerböna

37

38

86

12 Lundsbrunn

Norin

Havre

37

23

105

13 Lundsbrunn

Brons

Höstraps

32

22

90

14 Hasslösa

Reform

Höstvete

37

28

111

15 Hasslösa

Reform

Höstraps

37

54

121

16 Hasslösa

Informer

Havre

37

19

116

17 Töreboda

Hallfreda

Ärt

37

40

97

18 Töreboda

Hallfreda

Korn

32

18

67

19 Åsen

Etana

Ärt

43

20

86

20 Åsen

Etana

Höstvete

41

28

98

21 Åsen

Norin

Havre

41

40

114

22 Järpås

Reform

Höstvete

37

19

88

23 Järpås

Reform

Höstraps

37

27

92

24 Ardala

Reform

Höstvete

37

35

104

25 Ardala

Reform

Höstvete

37

35

106

26 Ardala

Reform

Höstraps

37

40

92


Ulrika Listh, Emelie Andersson Uppsala