Säsongsnytt vecka 19

Litet upptag av kväve i nollrutorna

Vädret har varit fortsatt kallt den senaste veckan med en medeltemperatur på 4-6 grader. Så trots viss nederbörd mellan mätningarna så är kväveupptaget i nollrutorna lika stort den här veckan som förra. Varmare väder är på gång och med regnet som kom i helgen finns förutsättningar för att mineraliseringen kommer igång under veckan.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Bild 1. Nollrutan vid Järpås 1 . Foto: Charlotta Norén

De flesta fälten var nu i begynnande stråskjutning, DC 30-31 även om några av fälten fort­farande var i bestockningsfasen (DC 23-24). Kväveupptaget i nollrutorna var vid den här mätningen i medel 20 kg N/ha vilket är i nivå med förra veckans upptag i nollrutorna. Minsta upptaget var 12 kg N/ha och det största 36 kg N/ha (tabell 1 och figur 1-3). I de omgivande gödslade fälten var kväveupptaget i medel 44 kg N/ha, en ökning med 10 kg N/ha jämfört med förra mätningen. Spridningen i upptag av gödselkväve är även den stor, från 21 kg N/ha till som mest 64 kg N/ha. Skillnaden mellan nollruta och gödslat fält är nu i medel 12 kg N/ha där minsta skillnaden är 4 och den största skillnaden 33 kg N/ha.

Mätningarna genomfördes den 7 och den 10 maj. Där N Vånga, Skara, Lundsbrunn, Hasslösa och Ardala mättes den 7 maj och Grästorp, Jung, St Levene, Töreboda och Åsen mättes den 10 maj.

Skillnader i upptag beroende på förfrukt

Vi ser en viss förfruktseffekt där upptaget i fält med spannmål som förfrukt är något lägre i snitt jämfört med fält där ärter, raps och åkerböna är förfrukt. Figur 1 och 2 visar kväveupptaget per fält, där den blå stapeln är upptaget av markkväve och den röda stapeln visar upptaget av gödselkväve. Figur 1 visar fält med spannmål som förfrukt och figur 2 fält med övriga förfrukter.

Figur 1. Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve i höstvetefälten med spannmål som förfrukt 10:e maj 2021.

Figur 2. Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve i höstvetefälten med höstraps, åkerböna eller vall som förfrukt 10:e maj 2021.

Mineralisering: behov av vatten och värme

Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.

Vid den här veckans mätning varierade marktemperaturen mellan 3 och 13 grader på 10 cm djup. Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att den ska komma igång behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader.

Det behöver dessutom vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten, över den så kallade vissningsgränsen. Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Figur 3 är hämtade från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info).

Figur 3. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken (www.apsim.info).

Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som vid mineralisering går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve. Nitratkvävet däremot blir tillgänglig direkt när gödselkornen har lösts upp.

Tabell 1. Höstvetets upptag av kväve 7-10 maj 2021 i region väst

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Upptag i nollruta (kg N/ha)

Upptag i fält (kg N/ha)

1 Grästorp

Ellvis

Höstvete

31

34

58

2 Grästorp

Ellvis

Höstraps

31

9

42

3 Grästorp

Ellvis

Åkerböna

31

21

63

4 Jung

Etana

Havre

31

16

57

5 Jung

Etana

Höstraps

31

11

54

6 St Levene

Reform

Havre

31

18

32

7 St Levene

Norin

Ärt

31

20

47

8 N Vånga

Reform

Höstvete

23

12

32

9 N Vånga

Reform

Höstraps

30

21

33

10 Skara

Reform

Höstraps

23

32

36

11 Skara

Informer

Åkerböna

24

28

38

12 Lundsbrunn

Norin

Havre

31

16

42

13 Lundsbrunn

Brons

Höstraps

24

21

40

14 Hasslösa

Reform

Höstvete

31

17

41

15 Hasslösa

Reform

Höstraps

31

36

58

16 Hasslösa

Informer

Havre

23

19

42

17 Töreboda

Hallfreda

Ärt

31

30

64

18 Töreboda

Hallfreda

Korn

31

10

21

19 Åsen

Etana

Ärt

31

19

53

20 Åsen

Etana

Höstvete

31

19

54

21 Åsen

Norin

Havre

31

23

45

22 Järpås

Reform

Höstvete

31

13

46

23 Järpås

Reform

Höstraps

31

15

47

24 Ardala

Reform

Höstvete

23

24

42

25 Ardala

Reform

Höstvete

24

21

34

26 Ardala

Reform

Höstraps

23

22

30

Fälten vi mäter i

I år mäter vi i 26 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Rutorna ligger på platser med olika jordarter, från en lerhalt på bara några procent till styva leror. Hälften av fälten har spannmål som förfrukt och andra hälften har ärt, höstraps eller åkerböna som förfrukt. Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet. Vi har mätt kväveupptaget som SN-värde med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av det tillförda kvävet som grödan har tagit upp. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen och med Hushållningssällskapet Västra och Växtskyddscentralen som utför själva mätningen.

Följ våra mätningar under våren

Vår ambition är att mäta upptaget av kväve i höstvete cirka en gång per vecka fram till strax efter vetets axgång och därefter publicera Säsongsnytt med värden. När det finns intressanta saker att rapportera, kommenterar vi kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar. Vi planerar att göra nästa mätning vecka 20.

 

Ulrika Listh och Emelie Andersson