Kväveupptaget har ökat v. 20

Den nederbörd som fallit under de senaste dagarna var välbehövlig och höstvetefälten utvecklas nu väl och tar upp mer kväve. Majoriteten av fälten är i DC 31–32, men tidiga sorter har nått flaggbladsstadiet och är i DC 37. Det börjar alltså bli dags att fundera på eventuell kompletteringsgödsling.

Nollrutan på Bränneberg

Bild 1. Höstvetet på Bränneberg har uppnått stadium DC 32. Kväveinnehållet i grönmassan i gödslat fält har ökat med 27 kg under den vecka som gått sedan förra mätningen. Däremot är upptaget i nollrutan lågt. Foto Charlotta Norén

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Veckans mätningar gjordes 15-18 maj. Huvuddelen av fälten är i DC 31-32, vilket är normalt för tidpunkten. Tidiga sorterna Norin och Etana har i några fält nått stråskjutningsfasen, DC 37.

Markens egen mineralisering är förhållandevis låg detta år. Av tabell 1 framgår vilka utvecklingsstadier som är aktuella och hur mycket kväve som tagits upp i de olika fälten sedan förra mätningen. Variationen i kväveupptag är stor mellan olika områden och fält.

Tabell 1. Upptagen mängd kväve sedan förra veckan i gödslade fält.

Plats

Höstvete-sort

Utvecklings-stadium (DC)

Veckans kväveupptag i fält (kg N/ha)

1 Håberg

Ellvis

32

25

2 Håberg

Ellvis

31

19

3 Håberg

Ellvis

31

25

4 Bränneberg

Etana

32

24

5 Bränneberg

Etana

32

27

6 Bränneberg

Etana

32

16

7 Ardala


31

7

8 Ardala


31

16

9 Järpås

Etana

31

13

10 Järpås

Etana

32

19

11 Nolebo

Norin

37

24

12 Nolebo

Brons

31

28

13 Nolebo

Brons

31

29

14 Eke

Informer

31

22

15 Eke

Informer

31

18

16 Eke

Informer

32

14

17 Åsen

Etana

32

28

18 Åsen

Etana

32

28

19 Töreboda

Hallfreda

31

5

20 Töreboda

Hallfreda

31

9

21 Glättestorp

Etana

32

23

22 Glättestorp

Etana

37

14

23 Glättestorp


32

15

24 Glättestorp


37

21

25 Glättestorp


37

44

Utvecklingsstadier vid mätningen och upptagen mängd kväve i gödslade fält sedan förra veckan. Variationen är stor. I Töreboda är ökningen endast 5 kg, medan hela 44 kg har lagrats in i ett av fälten i Glättestorp.

Nollrutan i Glättestorp

Bild 2. I ett av fälten i Glättestorp var kväveupptaget under veckan hela 44 kg N/ha. Foto: Charlotta Norén

Genomsnittlig ökning av kväve i grönmassan är 21 kg sedan förra veckan och medelvärdet för total kväveinlagring är nu 61 kg N/ha. Av diagram 1 kan utläsas att variationen mellan fälten fortfarande är stor. Totalt kväveinnehåll i grönmassan på gödslade fält varierar mellan 22 och 110 kg N/ha. Det är alltid svårt att förklara variationerna, men grödans tidiga utveckling och fältens vattenhållande förmåga har haft stor betydelse i år när våren varit torr.

Låg markleverans

I nollrutorna varierar kvävemängden mellan 13 och 38 kg kväve per hektar. I ogödslade rutor har det inte skett någon ytterligare kväveleverans sedan förra veckan. Markens mineralisering har inte kommit igång än efter torkan. Med ökande markfukt och lite högre temperaturer kan vi förmodligen räkna med ett ökat kväveupptag över tid, men det är tveksamt om leveransen kommer igång i tid för att komma grödan tillgodo under den viktiga perioden från slutet av stråskjutningen och fram till blomning.

Prognosen spår väder för god tillväxt

Det har kommit en del regn redan och mer utlovas. Om prognosen stämmer kommer vi att fortsatt ha relativt svala temperaturer, vilket gynnar tillväxten. Flera fält med tidiga sorter och/eller i gynnsamma lägen är i stadium 37 och det är dags att börja fundera på kompletteringsgödsling. Det är då viktigt att fundera på:

  • Finns outnyttjat kväve kvar i marken?
  • Har det gått tillräckligt lång tid efter nederbörd för att grödan ska ha hunnit ta upp tillgängligt kväve? Detta är viktigt när vi mäter upptagen mängd kväve i nollrutor och fält med sensor eller kvävekoncentration med N-Tester i fält?
  • Kommer markens egen kväveleverans att öka med högre temperaturer och nederbörd?
  • Har skördepotentialen och därmed kvävebehovet sänkts under den torra perioden?

Gunilla Frostgård och Maria Stenberg

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 25 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 9 olika lantbrukare i Region Väst. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss.