Säsongsnytt vecka 22

Större skillnader i förfruktseffekt i nollrutor

Veckans mätning visar att kväveupptaget har ökat i genomsnitt med 16 kg N/ha i fält och 7 kg N/ha i nollrutorna. Totalt ligger kväveupptaget i nollrutorna på 40 kg N/ha och i fält 93 kg N/ha i genomsnitt. Vi ser också en tydligare förfruktseffekt där vi ser ett lägre kväveupptag i nollrutor med stråsäd som förfrukt.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Bild 1. Nollruta i Svinnegarn med höstvete som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Efter en nederbördsrik vecka kan vi se att kväveupptaget ökat i de gödslade fälten med i genomsnitt 16 kg N/ha och det totala upptaget är nu i genomsnitt 93 kg N/ha. I nollrutorna har upptaget ökat med i genomsnitt 7 kg N/ha och det totala upptaget är nu i genomsnitt 40 kg N/ha. Vi har ett stort spann i kväveupptag i nollrutorna, från minsta upptaget på 7 kg till högsta på 96 kg N/ha. Även i fälten har vi ett stort spann, från minsta upptaget på 49 kg till högsta på 114 kg N/ha.

Fälten ligger i snitt på DC 37, flaggbladet just synligt. Några fält är fortfarande kvar i DC 33. Vi genomförde mätningarna måndagen den 31 maj, förutom Veckholm och Grillby, där mätte vi fredagen 28 maj.

Vi kan se fortfarande se en förfruktseffekt i nollrutorna, där upptaget i nollrutor med spannmål som förfrukt är ca 20 kg lägre jämfört med nollrutor där höstraps och ärt är förfrukt Och upptaget den senaste veckan är 4 kg N/ha lägre i nollrutorna med spannmål som förfrukt. I fält är skillnaden mindre, ca 10 kg N/ha och där är upptaget den senaste veckan ungefär lika stort oavsett förfrukt.

Figur 1 och tabell 1 visar kväveupptaget per plats i respektive nollruta och fält.

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält

Figur 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält vecka 21 2021

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

DC- stadium

Upptag i nollruta

(kg N/ha)

Upptag i fält

(kg N/ha)

Upptag i maxrutorna

(kg N/ha)

1a Västerås

Kerin

37

40

95


1b Västerås

Kerin

37

18

87


2a Veckoholm

Brons

33

96

99


2b Veckoholm

Brons

37

59

93


3a Enköp. näs

Julius

37

27

97


3b Enköp näs

Julius

33

50

91


4a Svinnegarn

Norin

37

30

95

103

4b Svinnegarn

Julius

37

38

91

103

5a Enköping

Linus

37

45

110


5b Enköping

Julius

37

57

108


6a Torstuna

Praktik

37

18

105

117

6b Torstuna

Praktik

37

22

109

110

7 Grillby

Reform

33

43

80


8 Lövstalöt

Norin

39

45

114

116

9 Uppsala

Julius

37

42

84

92

10a Börje

Julius

37

7

49


10b Börje

Julius

37

47

75


Små skillnader mellan fält och maxruta

På fyra platser har vi lagt ut maxrutor, i Torstuna, Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala. Maxrutorna i Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala lade vi ut med kalksalpeter 17:e maj och i Torstuna lades maxrutan ut med axan i början av april. Den senaste veckan har upptaget i maxrutorna varit ungefär lika stort som upptaget i fält, det skiljer två kg N/ha i upptag mellan maxruta och fält. Totalt är kväveupptaget i genomsnitt 8 kg N/ha högre i maxrutorna jämfört med fälten.

Risk för förluster efter den senaste tidens nederbörd

På många håll i området har det kommit stora regnmängder under våren och speciellt under förra veckan. När det regnar mycket ökar risken för kväveförluster, särskilt på fält där man har spridit stora kvävegivor tidigt. När jorden är helt eller delvis vattenmättad kan kväve avgå i gasform via denitrifikation. På lättare jordar kan det lakas ut i form av nitrat vid höga nederbördsmängder. Regnar det så mycket att vatten blir stående finns också risk att rötterna skadas på grund av syrebristen som uppstår. Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan kväveförluster förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter.

Försök från 1995 och 1999 som lades ut i Västra Götaland efter kraftigt regnande visade att 30 kg kväve i form av kalksalpeter gav en skördeökning på 28-40 % och 60 kg kväve gav en skördeökning på 34-62 % under förutsättning att det torkade upp så att man kunde kompletteringsgödsla relativt snart efter regnet. I ett försök i Bohuslän där det tog längre tid innan marken var körbar igen fick man ingen lönsamhet i tilläggsgödslingen. Se tabell 2.

Tabell 2. Försök i vattenskadat korn i Västra Götaland 1995 och 1999.


Skörd kg/ha

(medel 3 försök

havre,1995)

Skörd kg/ha

(korn, Töreboda,

1995)

Skörd kg/ha

(korn,Järpås,

1999)

Skörd kg/ha

(korn,Lysekil,

1999)

Grundgödslat

3353

2714

3791

878

+ 30 kg N i Ks + 15 kg S

4200

3798

5306

1084

+ 60 kg N i Ks + 15 kg S

4363

4425

6119

1179

2015 var ett liknande år då vi också hade svalt väder och mycket nederbörd i maj och juni. Då hade vi frodiga bestånd, bra skördar men mycket låga proteinhalter. Ofta går det att kompensera för eventuella förluster med komplettering av kväve även i senare utvecklingsstadier. Försök med kvävegödsling till maltkorn i Västra Götaland 2015 visar bra effekt på skörd och proteinhalt.

Innan du avgör om och hur mycket du ska komplettera, tänk på:

  1. Hur ser rötterna ut? Ser de friska ut och går relativt djupt är en kompletteringsgödsling på sin plats. I fält med grunda rotsystem kan det hända att rötterna tagit sådan skada att det inte hjälper med gödsling.
  2. Har skördepotentialen förändrats? Förmodligen sjunker den om grödan är vattenskadad.
  3. Hur långt i utvecklingen har grödan kommit innan det är farbart? Går det för lång tid innan det är möjligt att kompletteringsgödsla är det inte säkert att det är lönsamt.
  4. Använd nitratstickor eller N-tester som hjälp för att bedöma kvävebehovet.

Jämförelse tidigare år

Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna nu ligger i nivå tidigare års mätningar. Upptaget i fält har legat relativt högt i alla mätningar jämfört med tidigare år. 

Diagram som visar medelkväveupptaget i fält och i nollrutor vid olika utvecklingsstadier från 2016 och framåt.

Figur 2. Medelkväveupptag i fält och i nollrutor vid olika utvecklingsstadier från 2016 och framåt.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 7 juni.

Information om varje plats



1a Västerås

1b Västerås

Jordart

Mellanlera

Mellanlera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Ärt

Höstvete

Sådatum

6:e sept

15:e sept

Sort

Kerin

Kerin

Förväntad skörd

8000 kg/ha

7000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



6:e april

100

100

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Västerås

Figur 3. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Västerås

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Västerås med ärt som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Västerås med ärt som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg



2a Veckholm

2b Veckholm

Jordart

Mellanlera

Mellanlera

Mullhalt

Måttlig

Måttlig

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstraps

Höstvete

Sådatum

26:e aug

26:e aug

Sort

Brons

Brons

Skott/m2 den 26 april

1 870

670

Förväntad skörd

10 000

10 000

Kvävegödsling (kg N/ha)



31:e mars

140

140

Figur 4. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Veckholm

Figur 4. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Veckholm

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Veckholm med höstvete som förfrukt. Foto: Anton Hampl

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Veckholm med höstraps som förfrukt. Foto: Anton Hampl



3a Enköp. näs

3b Enköp. näs

Jordart

Mellanlera

Styv lera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstvete

Hostraps

Sådatum

6:e sept

14:e sept

Sort

Julius

Julius

Skott/m2 den 26 april

507

560

Förväntad skörd

9 000 kg/ha

9 000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



26:e mars

100

100

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält på Enköpingsnäs

Figur 5. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält på Enköpingsnäs

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköpingsnäs med höstvete som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköpingsnäs med höstraps som förfrukt. Foto: Emelie Andersson



4a Svinnegarn

4B Svinnegarn

Jordart

Lättlera

Lättlera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstvete

Hötvete

Sådatum

8:e sept

15:e sept

Sort

Norin

Julius

Skott/m2 den 26 april

496

734

Förväntad skörd

7 000 kg/ha

7 500 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



28:e mars

135

108

21:e april

0

27


Figur 6. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Svinnegarn

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Svinnegarn med höstvete som förfrukt och sorten Norin. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Svinnegarn med höstvete som förfrukt och sorten Julius. Foto: Emelie Andersson



5a Enköping

5b Enköping

Jordart

Mellanlera

Styv lera

Mullhalt

Måttlig

Mullfattig

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstvete

Höstraps

Sådatum

13:e sept

5:e sept

Sort

Linus

Julius

Skott/m2 den 26 april

757

975

Förvantad skörd

8000 kg/ha

8000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



26:e mars

135

135

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Enköping

Figur 7. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Enköping

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköping med höstvete som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköping med höstraps som förfrukt. Foto: Emelie Andersson



6a Torstuna

6b Torstuna

Jordart

Mellanlera

Mellanlera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Havre

Ärtor

Sådatum

12:e sept

12:e sept

Sort

Praktik

Praktik

Skott/m2 den 26 april

960

1 000

Förvantad skörd

7 000 kg/ha

7 500 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



3:e april

130

130

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Torstuna

Figur 8. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Torstuna

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Torstuna med havre som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Torstuna med ärt som förfrukt. Foto: Emelie Andersson



7 Grillby

Jordart

Styv lera

Mullhalt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Förfrukt

Höstvete

Sådatum

15:e sept

Sort

Reform

Skott/m2 den 26 april

945

Förväntad skörd

9000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)


15:e mars

80

3:e april

80

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grillby

Figur 9. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grillby

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Grillby med höstvete som förfrukt. Foto: Anton Hampl

 


8 Lövstalöt

Jordart

Mellanlera, lite inslag av mo

Mullhalt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Förfrukt

Ärt

Sådatum

8:e sept

Sort

Norin

Förväntad skörd

8000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)


28:e mars

120

Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Lövstalöt

Figur 10. Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Lövstalöt

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Nollruta i Lövstalöt med ärt som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

 


9 Uppsala

Jordart

Gyttjelera

Mullhalt

?

Stallgödsel

Nej

Förfrukt

Höstvete

Sådatum

19:e sept

Sort

Julius

Förväntad skörd

8000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)


30:e mars

131

Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Uppsala

Figur 11. Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Uppsala

Bild som visar ett höstvetefält med en ogödslad nollruta.

Nollruta i Uppsala med höstvete som förfrukt. Foto Emelie Andersson



10a Börje

10 Börje

Jordart

Mellanlera

Styv lera

Mullhalt

Måttligt

Mullrik

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Havre

Höstraps

Sådatum

17:e sept

18:e sept

Sort

Julius

Julius

Förväntad skörd

7000 kg/ha

7500 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



30:e mars

130

130

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Börje

Figur 12. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Börje

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Börje med havre som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Börje med höstraps som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala