Dags att börja tänka på komplettering v.22

Höstvetet är i flaggbladsstadiet och det är dags att börja fundera på kompletteringsgödsling. Upptaget av kväve är fortfarande lågt både i nollrutor och i de gödslade fälten även om variationen är stor. Vid lågt upptag av gödselkväve kan det vara aktuellt med delad kompletteringsgiva.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 1. Nollruta i Svinnegarn, med höstraps som förfukt. Högt kväveupptag i nollruta, fält och maxruta. Foto: Emelie Andersson

Högre upptag där regn kommit tidigt

Under den här veckan har flera fält kommit in i flaggbladsstadiet, DC 37 (flaggbladet just synligt) och 39 (flaggbladets slida just synligt). Några fält har kommit till DC 41-43 då axet börjar vidga sig. Medianen är DC 37.

I diagram 1 kan du se kväveupptagen i ovanjordiskt material på respektive plats. Upptaget i nollrutorna ligger på samma nivå som förra veckan, det har endast ökat med 2 kg N/ha. I de gödslade fälten är kväveupptaget 12 kg N/ha i medel. Totalt har höstvetet tagit upp 31 kg N/ha i nollrutorna och 61 kg N/ha i fälten i medel. Vi kan se en stor variation mellan fälten. I Uppsala, Lövstalöt och Börje är upptaget av kväve lägre i det gödslade fältet jämfört med fälten runt Enköping. Det kan bero på att runt Uppsala kom regnet först under förra helgen och hade då inte hunnit göra någon verkan på kvävet i marken innan mätningen i måndags. Högre fart har vi i fälten kring Enköpingstrakten och Veckholm, där kväveupptaget ökat med i genomsnitt cirka 20 kg N/ha i det gödslade fältet.

Kväveupptaget i nollrutorna och fälten ligger fortfarande på en lägre nivå än tidigare års mätningar. I diagram 2 kan du se kväveupptaget för flera år.

Maxrutor på fyra platser

På fem fält har vi lagt ut maxrutor, i Torstuna, Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala. Maxrutorna lades ut 16e maj. I snitt ligger maxrutorna 6 kg N/ha högre än fältet.

Börja fundera på ditt kompletteringsbehov

De flesta fält har kommit in i DC37-39 och det är därför dags att börja tänka på kompletteringsgödsling. Vi vet att en komplettering i DC37-39 ger högst skörd i försöken, men att även senare kompletteringsgivor ger en höjning av skörden. Senare givor har också en större proteinhöjande effekt. Det kan vara svårt att bedömma skörden så här tidigt, och i år när det varit torrt och kväveupptaget lågt under stårskjutningen finns risk för att skott har reducerats.

Kompletteringsgödsling i flaggbladsstadiet är aktuellt framförallt i fält med god tillväxt, där kväveleverans från marken låg och som inte fått mer än 100-130 kg N/ha. Ett alternativ vid en lite tidigare komplettering är att du delar upp kompletteringen i två delar. Detta för att inte behöva lägga en för stor kompletteringsgiva innan du har kunnat bedöma fältets skördepotential. I år när dessutom upptaget av kväve har varit lågt så här långt så har du en del kväve kvar i marken som kommer att tas upp bara omständigheterna blir rätt. På så sätt minskar du risken för förluster eller liggsäd om det kommer mycket regn eller du får en högre mineralisering än du räknat med.

I frodiga bestånd med många skott per kvadratmeter är det bättre att avvakta för att minska risken för liggsäd. Och har du redan lagt en kvävegiva du bedömer rimlig till den skörd du förväntar dig och ska komplettera med kväve för att höja proteinhalten så kan du även här vänta med kompletteringen. I senare års försök har kompletteringsgödslingar fungerat bra fram till vetets blomning med både påverkan på skörd och protein, under förutsättning att det kommer regn efter gödslingen. Ju större kvävegivor du planerat desto större blir också risken för liggsäd och överoptimal giva då kväve inte utnyttjas av grödan.

Tänk på fältvariationer när du kompletteringsgödslar

Utöver att bedöma skördenivå och nollrutans kväveleverans behöver du också ta hänsyn till variationen i fält till exempel med hjälp av N-sensor, CropSAT eller andra verktyg. Med hjälp av satellitbilder kan du bedöma variationen och även göra en styrfil för varierad komplette­rings­gödsling i fältet. Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetations­indexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna från Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu Länk till annan webbplats. eller via webbplatsen www.cropsat.se Länk till annan webbplats.. Genom en sökfunktion kan du kan tas under molnfria förhållanden. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för Cropsat för att få hjälp.

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

Förfrukt

Gödslingsdatum

Gödselgiva (kg N/ha)

DC- stadium

1a Västerås

Hallfreda

Höstvete

21:a april

120

37

1b Västerås

Brons

Höstraps

21:a april

120

37

2a Veckoholm

Reform

Höstvete

12:e april

135

37

2b Veckoholm

Norin

Ärter

12:e april

135

39

3a Enköp. näs

Julius

Höstvete

18:e april

185

39

3b Enköp näs

Julius

Höstraps

18:e april

185

41

4a Svinnegarn

Hacksta

Höstraps

30:e mars

131

41

4b Svinnegarn

Julius

Höstvete

30:e mars

131

37

5 Enköping

Norin

Ärter

19:e april

170

43


6 Torstuna

Reform

Höstvete

3:e april

129

37

7 Grillby

Reform

Höstvete

19:e april

140

37

8a Lövstalöt

Hallfreda

Korn

21:a april

120

37

8b Lövstalöt

Hallfreda

Höstraps

21:a april

120

37

9a Uppsala

Julius

Höstraps

20:e april

122

37

9b Uppsala

Linus

Ärter

20:e april

122

41

10a Börje

Ahoi

Ärter

23:e april

120

37

10b Börje

Ahoi

Höstvete

23:e april

120

37

11a Arboga

Ahoi

Havre

18:e april

135

39

11b Arboga

Julius

Lin

20:e april

135

37

Vi genomförde mätningen måndagen den 16:e maj. Nästa mätning är planerad till måndagen den 23:e maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala