Jordbrukets klimatpåverkan
Förluster av växthusgaser på jordbruksföretaget är störst från mark och djurproduktion. Kväveöverskott och mycket kväve i marken om hösten ökar risken för lustgasavgång. Mjölk- och nötköttsföretaget har även metanförluster från djurens matsmältning och stallgödsel att brottas med. Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer eftersom energianvändningen står för en relativt liten andel av växthusgasutsläppen.
Det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser är ca 9,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv) och utgör ungefär 13 % av Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser. Om utsläpp vid tillverkning av handelsgödsel i andra länder, koldioxidavgång från organogena jordar och foderimport räknas in motsvarade utsläppen år 2006 omkring 14 miljoner ton CO2ekv. Då har ett skattat upptag av kol i mark, till exempel betesmark räknats ifrån. Indirekt bidrar även svensk jordbruksproduktion till att regnskog i andra delar av världen avverkas för att ge plats för odling av foderprodukter som sojaprotein.
I internationell sammanräkning av klimatpåverkande växthusgasutsläpp
belastar en verksamhet det land där produkten tillverkas och inte det land
där varan konsumeras. Nationell rapportering omfattar därför inte importerade
insatsvaror i jordbruket som handelsgödseltillverkning och importerat
foder. De rapporterade utsläppen från jordbruket har minskat med nära 10 % sedan
1990 främst till följd av minskad djurhållning. Resurseffektiviteten i jordbruksproduktionen har också betydelse. På Naturvårdsverkets hemsida
hittar du information om Sveriges utsläpp.
I internationell sammanräkning av klimatpåverkande växthusgasutsläpp
belastar en verksamhet det land där produkten tillverkas och inte det land
där varan konsumeras. Nationell rapportering omfattar därför inte importerade
insatsvaror i jordbruket som handelsgödseltillverkning och importerat
foder. De rapporterade utsläppen från jordbruket har minskat med nära 10 % sedan
1990 främst till följd av minskad djurhållning. Resurseffektiviteten i jordbruksproduktionen har också betydelse. På Naturvårdsverkets hemsida
hittar du information om Sveriges utsläpp.
Sidan uppdaterad 2010-10-25 av Josefine Kihlberg
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
