Klimat - vår tids stora utmaning
Klimatet är vår generations kanske största utmaning där vi bär ett ansvar gentemot framtida generationer. På några få årtionden ökar temperaturen globalt till följd av stigande halter av växthusgaser i atmosfären. Temperaturen har varit hög flera gånger tidigare i jordens historia. Skillnaden är att det i ett geologiskt perspektiv går så fort nu att ekosystemen på jorden inte hänger med. Samtidigt växer jordens befolkning. År 2050 beräknas vi vara ungefär nio miljarder människor.
Redan nu ser forskare tecken på att vissa processer kan ha startat som inte bådar gott för framtiden. Vattenbrist och extrema väderhändelser är en realitet på platser världen över. De färskaste modelleringarna av klimatscenarier fram till 2100 visar att vi behöver minska halten koldioxid i atmosfären för att ha en chans att hejda utvecklingen mot klimatförändringar där naturliga processer förstärker växthuseffekten.
EU har enats om att minska utsläppen av klimatgaser med 20 procent till 2020 och 30 procent om ett nytt globalt avtal tecknas i Köpenhamn hösten 2009. Målet på sikt är att begränsa medeltemperaturhöjningen globalt till två grader. Till år 2050 menar regeringens vetenskapliga råd att utsläppen behöver minska med 70-80 procent globalt för att temperaturökningen ska avta. Redan nu ser forskarna att åtgärder för att effektivisera och minska utsläppen brådskar. Havets kapacitet att ta upp koldioxid har drastiskt avtagit vilket ökar risken för kraftig global uppvärmning. De färskaste modelleringarna av klimatscenarier fram till 2100 visar att vi till och med måste minska nuvarande halt koldioxid i atmosfären. Regeringen har den 17 mars lagt fram två klimatpropositioner som gäller åren fram till 2020. I den icke handlande sektorn, där jordbruket tillsammans med till exempel transporter räknas in, ska utsläppen minska med 40% till 2020. Mer information om det går att hitta på regeringens hemsida
Enligt SMHI har Sverige blivit varmare under åren 1991-2005 jämfört med normalperioden 1961-1990. Grovt sett rör det sig om ungefär en grads ökning med en antydan till mer markant ökning i landets mellersta delar. Ökningen är tydligast under vintern med drygt två grader i landets mellersta och norra delar, minst under hösten med lokalt nästan oförändrad temperatur främst i sydvästra Sverige. Andra tydliga tecken på uppvärmning är att trädgränsen klättrar uppåt i fjällen och glaciärer krymper över hela världen. Värmeälskande djurarter sprids norrut och att snösäsongen har blivit kortare i södra och mellersta Sverige. Det blir aktuellt med nya grödor och växtföljder för att anpassa jordbruket till nya förutsättningar. Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med 0,7 grader vilket i klimatsammanhang är att betrakta som en stor och snabb ökning (SMHI). Du kan läsa mer om klimatförändringar på SMHI:s hemsida om klimat
Tuffa utmaningar för hela samhället
EU har enats om att minska utsläppen av klimatgaser med 20 procent till 2020 och 30 procent om ett nytt globalt avtal tecknas i Köpenhamn hösten 2009. Målet på sikt är att begränsa medeltemperaturhöjningen globalt till två grader. Till år 2050 menar regeringens vetenskapliga råd att utsläppen behöver minska med 70-80 procent globalt för att temperaturökningen ska avta. Redan nu ser forskarna att åtgärder för att effektivisera och minska utsläppen brådskar. Havets kapacitet att ta upp koldioxid har drastiskt avtagit vilket ökar risken för kraftig global uppvärmning. De färskaste modelleringarna av klimatscenarier fram till 2100 visar att vi till och med måste minska nuvarande halt koldioxid i atmosfären. Regeringen har den 17 mars lagt fram två klimatpropositioner som gäller åren fram till 2020. I den icke handlande sektorn, där jordbruket tillsammans med till exempel transporter räknas in, ska utsläppen minska med 40% till 2020. Mer information om det går att hitta på regeringens hemsida
Temperaturökningen redan här
Enligt SMHI har Sverige blivit varmare under åren 1991-2005 jämfört med normalperioden 1961-1990. Grovt sett rör det sig om ungefär en grads ökning med en antydan till mer markant ökning i landets mellersta delar. Ökningen är tydligast under vintern med drygt två grader i landets mellersta och norra delar, minst under hösten med lokalt nästan oförändrad temperatur främst i sydvästra Sverige. Andra tydliga tecken på uppvärmning är att trädgränsen klättrar uppåt i fjällen och glaciärer krymper över hela världen. Värmeälskande djurarter sprids norrut och att snösäsongen har blivit kortare i södra och mellersta Sverige. Det blir aktuellt med nya grödor och växtföljder för att anpassa jordbruket till nya förutsättningar. Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med 0,7 grader vilket i klimatsammanhang är att betrakta som en stor och snabb ökning (SMHI). Du kan läsa mer om klimatförändringar på SMHI:s hemsida om klimat
Sidan uppdaterad 2011-02-09 av Ida Eriksson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
