Mer mjölk och lägre proteinhalt i fodret på Rödjelund

Kan man öka mjölkintäkten per ko med 2 000 kr på tre år och samtidigt dra ner råproteinhalten i fodret med 1,5 procentenheter och därigenom minska ammoniakavgången? Ja, tydligen, det är i alla fall vad Johnny Mårtensson lyckats med på Rödjelund utanför Tomelilla på Österlen.

Johnny Mårtensson visar runt i stallet där de 65 SLB-korna står i kortbås. Samtidigt som kraftfodervagnen med korn och toppfoder går fram och tillbaks tar de för sig av mixen av majsensilage, klöver-/gräsensilage och HP-massa. På gårdens 55 ha åker odlas majs, ärt/havre och vall för ensilage och 20 ha bete på åker.

På väg över gårdsplanen retas rådgivaren Per-Johan Påhlstorp från Skånesemin litegrann med Johnny över den nya traktorn och undrar om den var helt nödvändig. Det märks att de känner varann. Per-Johan har varit rådgivare på Rödjelund sedan 1999. Vid köksbordet visar de utskriften från IndividRam. Där ser man att sedan 1999 har avkastningen ökat från knappt 8 000 kg ECM till drygt 9 000 kg. Under samma tid har medelhalten råprotein i fodret minskat från 17,3 till 16,0 procent. Syftet med förändringen av foderstaten var att skapa ett billigare foder per kg mjölk och därmed ett bättre netto i mjölkproduktionen. Det finns flera vägar till en billigare foderstat per kg mjölk. På Rödjelund har man ökat andelen majs i fodermixen och låtit proteinhalten i gräs-

/klöverensilaget minska något. Per-Johan säger att: "På den här gården hade det varit möjligt att istället sänka foderkostnaden genom att öka andelen spannmål och minska på toppfodret. Därigenom skulle också proteinhalten minskat." Samtidigt som de låtit foderstaten förändra sig har de inte ökat tilldelningen av annat protein.
Hade de inte vågat förändra foderstaten till 16 % utan behållit 17 % råprotein i fodret hade det behövts 200 kg soja till. Att kornas avkastning samtidigt ökat tror de beror på flera orsaker där Johnny menar att den ökade majsmängden i fodret är en viktig del. Per-Johan förklarar att de har försökt öka tilldelningen av energi istället för att öka proteinhalten. "Det måste vara rimliga mängder av proteinet som används som energi." Men han säger samtidigt att det är svårt att veta hur mycket som i praktiken används som energi i kon.

Greppa Näringen och Miljöbonus
Johnny anmälde sig till Greppa Näringen tidigt. Även om råd om anpassad proteinutfodring ingår i Greppa Näringen förklarar Johnny att "denna förändring av foderstaten gjorde vi egentligen ändå. Men nu efteråt kan man definitivt säga att det var rätt att våga". Johnny har varit med i Skånemejeriers miljöbonus sedan 1997. Där ingår att man som mjölkleverantör gör en årlig växtnäringsbalans. Därför har han gjort växtnäringsbalanser varje år sedan dess. De skånska mjölkbönderna är unika med att nu ha gjort växtnäringsbalanser i sju år. Mjölkintäkten har ökat med ca 2 000 kr per ko på Rödjelund, samtidigt har foderkostnaden ökat med 600 kr vilket ändå ger ett bra netto. Lönsamheten har förbättrats samtidigt som avgången av ammoniakkväve minskat med den anpassade råproteinhalten till korna.