Skyddszoner ingen nyhet på Stora Holmen

"Åk till Rune och Irene på Stora Holmen", säger alla när man frågar efter en bonde i Skaraborg som har skyddszoner. Intresset för skyddszoner på den gården går inte att ta miste på och Rune och Irene Karlsson har till och med fått pris för det.

Rune kommer in i köket och sätter sig ner efter att ha tagit upp 100 ton potatis. Det har gått bra idag. Förutom 40 ha potatis odlas 200 ha spannmål och lite raps på Stora Holmen. Mycket av spannmålen går åt till de 180 suggorna med rekrytering. När det gäller vad gårdens marker ska användas till har Rune samma filosofi som för skogsmarken i de gröna skogsbruksplanerna. "Fem procent av gårdens åkerareal ska avsättas till viltvård. Punkt." Intresset för skyddszoner har funnits länge. Rune och Irene berättar att redan i slutet av 1980-talet, innan det fanns EU-miljöersättningar till skyddszoner, anlade man sådana. De ville ha någonstans att gå längs med sina marker. De visar upp fyra olika utmärkelser de fått för sina insatser för viltet.

Promenadvänligt
Vi går ut och går en runda längs gårdens skyddszoner med planterade häckar och Rune berättar vad vi ser. Genom Stora Holmen rinner Slipån och idag har man ca 600 m skyddszoner längs ån. Skyddszonen gör att jord som finns uppslammad i vatten som rinner av på markytan under hösten, delvis fastnar i skyddszonen. Framför oss springer gårdens labrador och Rune berättar att numera har de "Bo på lantgård". Gästerna vill gärna ha någonstans att promenera och skyddszonerna är ett sätt att öppna landskapet.

Mer fåglar har det blivit
Fröblandningen till skyddszonen är betesvallfrö med vitklöver. Den skördas inte men slås en gång per säsong med betesputsare. Rune väntar med att slå till augusti för att fåglarna ska ha hunnit flyga därifrån. I takt med att man anlagt skyddszoner och lähäckar tycker Rune att det blivit ett rikare fågelliv. Rapphöna har alltid funnits men nu är det mer småfågel än förr. Bland annat är det fler trastar och de blir druckna när de äter jästa oxelbär i lähäckarna. Fler småfåglar betyder mer mat för rovfåglar. Vråk är vanligt förekommande och numera finns även brun kärrhök. Rune berättar att han får vara lite försiktig när han sprutar i närheten av en planterad lähäck så att den inte blir skadad. Han pekar ut mot fältet där han håller på att gräva ner kopplingsbrunnarna så att de inte ska vara i vägen i potatisodlingen. Det medför också att sprutrampen inte passerar över brunnslocket mer. "Det går att göra mycket om man tänker efter och har lust och känsla", säger Rune.

"Och ekonomin behöver inte bli sargad", fortsätter han. Rune är full av idéer och det är svårt att hinna anteckna allt. Som om han märkt det delar han ut ett papper där det viktigaste om gården står. Under rubriken "visioner" kan man läsa: "Ett jordbruk som ger lön för mödan och att få se barn och barnbarn ta vid och fortsätta på något sätt". Skyddszonen ser han som en del i att göra arbetsplatsen mer trivsam.