Greppa Näringen startsidan
Ett kunskapsprojekt som arbetar
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
Webbkarta   |   Kontakt
Goda råd

Ingen gödselspridning på hösten på Börsgård enligt dansk modell

Ett nytt arrende gav tillfälle att bygga ny lagringskapacitet på Börsgård.
Och det gjordes med besked, så nu är det slut med den tidiga höstspridningen av svinflytgödsel. Kväveutlakningen har minskat betydligt och det har blivit mindre stressigt i skörden.

I det böljande landskapet i Ätrans dalgång i Halland ligger Börsgård där Per Ola Carlsson tar emot på farstutrappan en brittsommardag. Hustrun Eva är iväg på jobbet i vården och barnen Anton 6 år och Amy 4 år är på lekis.

Per Ola brukar sammanlagt 127 ha på Börsgård och en arrendegård. Växtodlingen är mest korn, vete, rågvete, ärt och åkerböna som används som foder till slaktsvinen på de 1 100 platserna. Nästan allt vårplöjs och fånggröda finns i både kornet och höstvetet. Per Ola var med i REKO på den tiden och är nu med i Greppa Näringen. Det har hänt mycket på Börsgård de senaste åren och det var när arrendet på granngården dök upp som den befintliga lagringskapaciteten blev otillräcklig. "Jag behövde 1 200 m3 för att klara reglerna och räknade på 1 500 m3. Marginalkostnaden för ytterligare 1 000 m3 blev så låg så att det fick bli 2 500 m3 i nya behållaren", berättar Per Ola och fortsätter: "Tanken är att i framtiden kunna bygga ett stall till utan att behöva utöka lagringskapaciteten ytterligare."

Bättre kväveutnyttjande

Snabba tips!
Den större behållaren har gjort att Per Ola inte längre sprider gödseln från svinen inför sådd av höstsäd. En giva på 20-30 ton svinflyt innehåller 50-80 kg mineralkväve dvs lika mycket som 300-500 kg kalksalpeter. Minst hälften av den kvävegivan utlakas om den sprids till höstsäd. Höstsäden har lågt kvävebehov på hösten och Per Ola säger:
"Tanken är att inte behöva sprida på hösten. Det finns ingen anledning, utom till höstraps." Så har man också tänkt i Danmark där man helt slutat med höstspridning till höstsäd. En annan fördel förutom det bättre kväveutnyttjandet tycker Per Ola är tidsåtgången.
"Det är svårt att hinna att köra ut gödsel under skörden." Ibland framförs att övervintringen av höstsäden blir bättre med en PK-giva och att det därför vore bra med flyt- eller fastgödsel inför sådd. Per Ola tror dock inte att det är så vanligt med övervintringsproblem på djurgårdar då de i allmänhet har bra P- och K-status i jorden.

Numera läggs gödseln till all spannmål på Börsgård. Till vårsäden läggs den före plöjning i vårbruket och resten i växande höstsäd. Per Ola avslutar med att en annan fördel med god lagringskapacitet är att om det blir en blöt vår med problem att ta sig ut kan han vänta med spridningen tills det torkat upp och till försommaren.

Skyddszoner Fördelning av gödsel Fånggrödor och vårbearbetning Snabb nedbrukning Säker påfyllning Behovsanpassad kvävegödsling Ladda hem pdf-fil på Åtgärdskatalogen
Skyddsavstånd Ingen flytgödsel tidig höst Bättre täckning Inga höstsprutningar Väl anpassad foderstat Våtmark