
Ett nytt arrende gav tillfälle att bygga ny lagringskapacitet på Börsgård.
Och det gjordes med besked, så nu är det slut med den tidiga höstspridningen av svinflytgödsel. Kväveutlakningen har minskat betydligt och det har blivit mindre stressigt i skörden.
I det böljande landskapet i Ätrans dalgång i Halland ligger Börsgård där Per Ola Carlsson tar emot på farstutrappan en brittsommardag. Hustrun Eva är iväg på jobbet i vården och barnen Anton 6 år och Amy 4 år är på lekis.
Per Ola brukar sammanlagt 127 ha på Börsgård och en arrendegård. Växtodlingen är mest korn, vete, rågvete, ärt och åkerböna som används som foder till slaktsvinen på de 1 100 platserna. Nästan allt vårplöjs och fånggröda finns i både kornet och höstvetet. Per Ola var med i REKO på den tiden och är nu med i Greppa Näringen. Det har hänt mycket på Börsgård de senaste åren och det var när arrendet på granngården dök upp som den befintliga lagringskapaciteten blev otillräcklig. "Jag behövde 1 200 m3 för att klara reglerna och räknade på 1 500 m3. Marginalkostnaden för ytterligare 1 000 m3 blev så låg så att det fick bli 2 500 m3 i nya behållaren", berättar Per Ola och fortsätter: "Tanken är att i framtiden kunna bygga ett stall till utan att behöva utöka lagringskapaciteten ytterligare."
Bättre kväveutnyttjande

Numera läggs gödseln till all spannmål på Börsgård. Till vårsäden läggs den före plöjning i vårbruket och resten i växande höstsäd. Per Ola avslutar med att en annan fördel med god lagringskapacitet är att om det blir en blöt vår med problem att ta sig ut kan han vänta med spridningen tills det torkat upp och till försommaren.


