Mindre blått på markkartan när Claes fördelar grisgödseln

Den egna spridningsarealen på Tävetorp räckte inte till, men nu sprider man inte ens gödsel från de egna grisarna hemma varje år utan samverkar med grannar. Markkartans P-AL-färger behövde inte bli blåare tyckte Claes Gustafsson.

Det är en hektisk dag på Tävetorp, väster om Karlskrona, då man just lastat 400 smågrisar. En gång i månaden hämtas ca 400 grisar på gården och körs till en gård i Skåne som man har ett mellangårdsavtal med. Föda upp smågrisar är det man har inriktat sig på och sedan 1979 är det smågrisuppfödning som gäller. Tidigare hade man 130 suggor men sedan 2001 står ett nytt stall klart och man har utökat till 250 suggor. För att klara av både detta och de tre barnen arbetar både Claes och Charlotta heltid och har en anställd djurskötare på 80 procent. Från 250 suggor blir det mycket gödsel och den egna spridningsarealen på Tävetorp räcker inte till. Claes plockar fram markkartan och visar P-AL-klasserna där de flesta är i klass V och några fält i klass IV. Claes inser att det är onödigt att fortsätta öka fosforinnehållet i jordar som redan är i klass V. Mark som fått mycket stallgödsel under lång tid kan bli mättad på fosfor. Det finns helt enkelt inte plats för mer fosfor att bindas i jorden och då kan fosfor börja utlakas precis som kväve. När det har hänt är det svårt att göra något åt det, men ett sätt att komma åt problemet är att börja tömma jorden på fosfor genom att skörda, dvs bortföra och inte tillföra mer på ett tag.

Sprider vartannat år hemma
Därför sprider inte Claes längre på de egna fälten hemma varje år utan vartannat år. Istället har han ett samarbete med tre gårdar i trakten. En av gårdarna hämtar gödsel hos Claes och Claes får halm i utbyte. En annan gård har några suggor men få i förhållande till arealen och odlar också vall till hästar. Den tredje gården är en liten gård utan djur där man behöver bygga upp bördigheten genom att öka fosfor- och kaliuminnehållet i jorden. En fördel med denna lösning är att det finns en varierad växtodling på de fyra gårdarna totalt sett med många olika grödor och många olika spridningstillfällen under året. En grisuppfödare har oftast ingen vall att sprida till men det kanske grannen har. På så vis kan man till exempel undvika att behöva sprida till sådd av höstvete på hösten. Ett par av grannarna hämtar gödseln på Tävetorp och på den tredje sprider Claes själv och tar betalt för

det. Claes är delägare i en flytgödseltunna. Det är ofta köparens marknad om det finns mycket gödsel i trakten. Claes berättar att i detta område är det lite extra besvärligt då det finns biprodukter från livsmedelsindustrin som konkurrerar om spridningsarealer.