Greppa Näringen startsidan
Ett kunskapsprojekt som arbetar
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
Webbkarta   |   Kontakt
Goda råd

Gräset är grönare på Stenastorp

Gräset har varit grönt länge på Stenastorp eftersom Gustav Skyggeson började odla fånggröda redan för tio år sedan. Gustav har genom åren provat olika gräs och olika sätt att så.

Vi går i den nyskördade stubben på Stenastorp där fånggrödan börjar ta fart. Gustav tycker att den ser lite mindre frodig ut i år men det har sin förklaring. Han bytte såmaskin i våras och till den nya fick han ingen sålåda i tid till vårbruket. Därför sådde han med en 12 m Tive ramp och fröet hamnade ovanpå. "Jag körde ett skifte först för att se hur det gick. Det såg väldigt fint ut, jag fick ut ca 4,5 kg frö per ha som jag ville. Men det blir ändå lite sämre jämfört med att mylla fröet," tycker han. I år provar Gustav också ängsvingel istället för engelskt rajgräs och det kan vara en annan förklaring till den något klenare fånggrödan i år. "Om man ska bedöma effekten på utlakningen efter hur fånggrödan utvecklar sig så är nog rajgräset effektivare", säger Gustav. Gustav sår inte in fånggröda i höstsäd då han också odlar gräsfrö. För att inte riskera att fånggrödan blir ett ogräsproblem. Växtodlingen i övrigt på Stenastorp är spannmål som foder åt besättningen med avelssuggor samt potatis åt Estrella. Gården som ligger relativt högt i en av Hallands många typiska dalgångar omfattar 55 ha åker och 3 ha betesmark.

Fånggrödor i tio år
Gustav arbetade tidigare på Hushållningssällskapet i Halland bl.a. med försök med fånggrödor. De försöken startade redan i början av 1980-talet och Gustav berättar hur man upptäckte att

Snabba tips!
nitratkvävehalten i brunnar minskade betydligt där man odlade fånggrödor. "Att själv börja odla fånggröda när vi tog över gården 1992 kändes som en självklarhet och är något som alla kan hjälpa till med." Gustav mäter fånggrödans effekt själv med speciella nitratstickor. Det är en styv pappersremsa som han sticker ner i vattnet från dräneringsledningen. Olika nitrathalt ger olika färgutslag på indikatorpappret. "Det är tydligt att man får ner halterna nitratkväve," säger Gustav. Han tycker att det är viktigt att man som lantbrukare får ett kvitto på det miljöarbete man gör på gården. "Det är trevligt om man själv som lantbrukare kan mäta effekten, då vet man att man har något för det man gör."
Skyddszoner Fördelning av gödsel Fånggrödor och vårbearbetning Snabb nedbrukning Säker påfyllning Behovsanpassad kvävegödsling Ladda hem pdf-fil på Åtgärdskatalogen
Skyddsavstånd Ingen flytgödsel tidig höst Bättre täckning Inga höstsprutningar Väl anpassad foderstat Våtmark