På Forsby har man lagt locket på

På Forsby har Per och Kristina Olsson lagt "locket på" sin urinbehållare till dikorna. De har dock inget att dölja utan tvärtom har man ett lock som både tål att visas upp, som är säkert och som behåller kvävet i urinen.

På Forsby, som ligger utanför Gamleby i Småland, föder man upp dikor och skickar mellan 25 och 30 tjurar per år till slakt. Betet för de 70 dikorna och de 50 ungnöten är både på naturbetesmark och åkermark. På vintern hålls de i en kall lösdrift. Urinbehållaren ligger centralt på gården och Per berättar: "Vi funderade på ett enkelt snedtak men insåg att det inte skulle passa in i miljön med byggnaderna runtomkring. Vi valde istället att göra ett runt tak med en nock i mitten."

När de bestämt sig fick Per hjälp av sin svåger att bygga taket. Han kliar sig i huvudet och skrattar lite åt att de fick tänka till ordentligt för att optimera ytan på den inköpta plåten för att det skulle bli så lite spill som möjligt. I och med att behållaren är sextonkantig blir det ett antal trianglar som ska passas ihop. De klippte ut masonitbitar för att ha som mall och fick till slut ihop det i form av ett antal delar som passade.

Stora besparingar
Att resa takstolarna och gjuta en betongpelare i mitten som stöd för takstolarna tog ca 45 timmar totalt för dem båda. Per efterlyser att tillverkarna av urinbehållare ska förbereda behållaren för en mittpelare. "Det är svårt att komma i efterhand när behållaren aldrig är helt tom och sätta dit en mittpelare." Efter att takstolarna var på plats utfördes konststycket med takplåten och Per uppskattar att det tog ca 30 timmar att lägga klart taket. "Det tar ofta lite längre tid än man tror", påminner han. Per fäller upp luckan till behållaren och visar hur luckan gjorts tillräckligt lång för att kranarmen från svämtunnan ska kunna vinkla ner sig tillräckligt djupt i behållaren.

Per lejer in spridning av urinen och en gång per år töms behållaren som rymmer drygt 300 m3. Förutom att kväveavgången minskar betydligt blir det inget regnvatten som späder ut urinen. Genom att urin är såpass kväverikt blir mängden kväve som man sparar i behållaren stor. Därigenom blir ett tak på urinbehållare en åtgärd som lönar sig på de flesta gårdar. Den största kostnaden för taket på Forsby var för den korrugerade plåten och nockplåten som gick på totalt ca 18 000 kr. De sammanlagda kostnaderna bedömer Per till 25-30 000 kr.

Kristina påminner om att det finns andra motiv för att täcka över behållaren än att hushålla med kvävet. "Det är också skönt att slippa fundera på att barnen ska ramla ner i behållaren."