Ett kunskapsprojekt som arbetar
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
|
- Greppa
- | Tomas Rydberg
Forskare 2008
Foto: Monica Kling
Tomas Rydberg
Ålder: 61
Är: Statsagronom vid SLU i Uppsala, Institutionen för mark och miljö. Verksamhetsledare vid avdelningen för jordbearbetning. Uppsalabo.
Forskningsområde: Jordbearbetning kopplat till miljöfrågorna.
Om Greppa Näringen: Bra dialog och ett bra sätt att få ut våra forskningsresultat.
Intresserad (utöverforskningen): Travhästen "Ninni", uppkallad efter hustrun och samägd med svåger och svärmor. Odling i växthus på en jordbruksfastighet på Oknö.
Tycker bäst om: Positivt tänkande - att "nästan allt är möjligt".
Tycker sämst om: Negativt tänkande - brist på vilja att finna lösningar.
Är: Statsagronom vid SLU i Uppsala, Institutionen för mark och miljö. Verksamhetsledare vid avdelningen för jordbearbetning. Uppsalabo.
Forskningsområde: Jordbearbetning kopplat till miljöfrågorna.
Om Greppa Näringen: Bra dialog och ett bra sätt att få ut våra forskningsresultat.
Intresserad (utöverforskningen): Travhästen "Ninni", uppkallad efter hustrun och samägd med svåger och svärmor. Odling i växthus på en jordbruksfastighet på Oknö.
Tycker bäst om: Positivt tänkande - att "nästan allt är möjligt".
Tycker sämst om: Negativt tänkande - brist på vilja att finna lösningar.
Reducerad bearbetning har god potential
Tomas Rydberg har kul på jobbet. Efter 35 års forskning om jordbearbetning är han fortfarande entusiastisk. Ett flertal projekt visar spännande resultat och mer finns i pipeline. Reducerad bearbetning brinner han mest för.
Sedan 1991 leder Tomas avdelningen för jordbearbetning vid SLU:s institution för mark och miljö. En del av deras forsknings- och försöksresultat har påverkat både rådgivningen och jordbrukspolitiken. Miljöstödet till vårplöjning är ett exempel.
- Det kommer av resultat från våra försök i Halland, säger han.
Tomas tror starkt på reducerad bearbetning som åtgärd för att minska näringsförlusterna. För fosfor handlar det mycket om aggregatstabilitet och mullhalt i matjorden. De har sett kopplingen i både labbstudier och ett antal långliggande försök.
- Där man kört reducerad bearbetning är det en ökad mullhalt i ytan och en ökad aggregatstabilitet. Då får man mindre partikelförluster av fosfor i dräneringsvattnet.
Även kväveläckaget minskar vid reducerad bearbetning på hösten efter bra förfrukter.
- Vi sparar 15 kg kväve om vi inte plöjer utan bearbetar ytligt innan sådd, efter ärter och oljeväxter.
Tidpunkten för jordbearbetningen och hur lång tid som går mellan bearbetning och sådd betyder mycket för kväveläckaget. Försök pågår nu om metoder och tidpunkt för bearbetning, liksom olika såtidpunkter vid höstsådd. De visar att det finns mycket att vinna på att hålla ihop åtgärderna.
- Det ska inte gå för lång tid mellan bearbetning och sådd, säger Tomas och plockar fram tabeller med ännu opublicerade resultat.
- Se vilka skillnader — det gör nästan 20 kg.
Avdelningen har lyckats hålla en bra kontakt med näringslivet även efter det att SLU tog bort försöksavdelningarna. Försöksvolymen är i stort sett lika stor som när försöksavdelningen fanns.
- Vi har ett bra samarbete med industrin och många externfinansierade projekt.
Skillnaden består främst i att det inte går att lägga ut lika stora försöksserier som tidigare.
- Samtidigt utnyttjar vi försöken på ett helt annat sätt idag. Förr var det mest skördesiffror, men nu används alla försök som ett laboratorium. Det är kanske det bästa med vår forskning — att vi lyckas fånga komplexiteten i fält.
- Det kommer av resultat från våra försök i Halland, säger han.
Kärnfrågorna är hur och när
Tomas tror starkt på reducerad bearbetning som åtgärd för att minska näringsförlusterna. För fosfor handlar det mycket om aggregatstabilitet och mullhalt i matjorden. De har sett kopplingen i både labbstudier och ett antal långliggande försök.
- Där man kört reducerad bearbetning är det en ökad mullhalt i ytan och en ökad aggregatstabilitet. Då får man mindre partikelförluster av fosfor i dräneringsvattnet.
Även kväveläckaget minskar vid reducerad bearbetning på hösten efter bra förfrukter.
- Vi sparar 15 kg kväve om vi inte plöjer utan bearbetar ytligt innan sådd, efter ärter och oljeväxter.
Tidpunkten för jordbearbetningen och hur lång tid som går mellan bearbetning och sådd betyder mycket för kväveläckaget. Försök pågår nu om metoder och tidpunkt för bearbetning, liksom olika såtidpunkter vid höstsådd. De visar att det finns mycket att vinna på att hålla ihop åtgärderna.
- Det ska inte gå för lång tid mellan bearbetning och sådd, säger Tomas och plockar fram tabeller med ännu opublicerade resultat.
- Se vilka skillnader — det gör nästan 20 kg.
Stor volym fältförsök
Avdelningen har lyckats hålla en bra kontakt med näringslivet även efter det att SLU tog bort försöksavdelningarna. Försöksvolymen är i stort sett lika stor som när försöksavdelningen fanns.
- Vi har ett bra samarbete med industrin och många externfinansierade projekt.
Skillnaden består främst i att det inte går att lägga ut lika stora försöksserier som tidigare.
- Samtidigt utnyttjar vi försöken på ett helt annat sätt idag. Förr var det mest skördesiffror, men nu används alla försök som ett laboratorium. Det är kanske det bästa med vår forskning — att vi lyckas fånga komplexiteten i fält.
