Ett kunskapsprojekt som arbetar
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
|
- Greppa
- | Maria Berglund
Forskare 2008
Foto: Monica Kling
Maria Berglund
Ålder: 33
Är: Klimat- och energirådgivare, Hushållningssällskapet Halland, Projektledare för JOKER — om jordbrukets klimatpåverkan — och ingår i Greppas klimatgrupp
Om Greppa Näringen: Ett sunt sätt att ta helhetsgrepp om miljöfrågorna. Skulle varit svårt att ha kommit så långt med utlakningen utan den gemensamma basen.
Intressen (utöver forkningen): Spelar eufonium i brassband, går gärna i svampskogen och gillar givande samtal.
Tycker bäst om: Intressanta möten med inspirerande människor
Tycker sämst om: Feghet
Är: Klimat- och energirådgivare, Hushållningssällskapet Halland, Projektledare för JOKER — om jordbrukets klimatpåverkan — och ingår i Greppas klimatgrupp
Om Greppa Näringen: Ett sunt sätt att ta helhetsgrepp om miljöfrågorna. Skulle varit svårt att ha kommit så långt med utlakningen utan den gemensamma basen.
Intressen (utöver forkningen): Spelar eufonium i brassband, går gärna i svampskogen och gillar givande samtal.
Tycker bäst om: Intressanta möten med inspirerande människor
Tycker sämst om: Feghet
Resursutnyttjandet är viktigast
Maria Berglund jobbar med forskning och utveckling på HS Halland, där klimatet är hennes främsta fokus. Hon leder bland annat JOKER-projektet om jordbrukets klimatpåverkan.
Maria, som är teknikagronom, doktorerade på systemanalys av biogasproduktion vid Lunds tekniska högskola. Hon trivs med att nu få verka i ett praktiskt rådgivningsklimat på HS Halland.
- Den direkta kopplingen till praktiken har jag saknat tidigare. Här kan man få direkt feedback från rådgivarna om vad som funkar i verkligheten.
HS Halland vill gärna öka sitt arbete med forskning och utveckling och här är klimatet ett prioriterat området.
- Någon måste ta rollen att vara kontaktyta mellan forskning och rådgivning och den rollen vi vill ta på oss i Hushållningssällskapet, säger Maria.
Projektet JOKER är ett steg på vägen och det var här som Maria kom in i bilden. JOKER ska pågå i tre år och är ett samarbetsprojekt mellan forskare och rådgivare. Man började 2007 med att analysera jordbrukets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv på tre Odling i Balansgårdar. Källorna till växthusgasutsläppen kunde där pekas ut och beräknas. Sedan tittade man på hur gårdarnas ekonomi och driftsoptimering skulle påverkas om de fick krav på sig att minska växthusgasutsläppen med en viss procentsats, till exempel 5, 10, eller 20 procent. Just nu arbetar Maria med en rapport om åtgärder, där resultaten från de första faserna i projektet vävs ihop.
- Här ska vi försöka ge konkreta svar på frågor som: om jag bygger en biogasanläggning eller odlar mer eget proteinfoder — vad kommer det att kosta, eller kan det generera en intäkt? Och vad betyder det för växthusgaserna?
Som avslutning del av projektet vill man också titta på hur en fungerande klimatrådgivning i jordbruket skulle kunna se ut.
Att minska växthusgaserna på gården handlar framför allt om helheten, menar Maria.
- Vill man ha en klimatsmart produktion ska den vara hög, jämn och resurseffektiv.
Resurseffektiviteten ser hon som en huvudsak, vilket bland annat gäller kvävegödsling och utfodring.
- Det är en direkt koppling mellan hur mycket kväve som finns i marken och lustgasavgången, så ett sätt att minska utsläppen är att ha ett gott kväveutnyttjande. Det är också viktigt att hålla koll på överutfodring och foderutnyttjande, säger Maria.
Lämpliga åtgärder måste dock bero på gårdens förutsättningar och vad som realistiskt kan göras.
- Jordbruket kan aldrig ha nollutsläpp, men när vi går vidare kan man fråga — hur bra kan vi då bli?
- Den direkta kopplingen till praktiken har jag saknat tidigare. Här kan man få direkt feedback från rådgivarna om vad som funkar i verkligheten.
JOKER — ett brett samarbetsprojekt
HS Halland vill gärna öka sitt arbete med forskning och utveckling och här är klimatet ett prioriterat området.
- Någon måste ta rollen att vara kontaktyta mellan forskning och rådgivning och den rollen vi vill ta på oss i Hushållningssällskapet, säger Maria.
Projektet JOKER är ett steg på vägen och det var här som Maria kom in i bilden. JOKER ska pågå i tre år och är ett samarbetsprojekt mellan forskare och rådgivare. Man började 2007 med att analysera jordbrukets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv på tre Odling i Balansgårdar. Källorna till växthusgasutsläppen kunde där pekas ut och beräknas. Sedan tittade man på hur gårdarnas ekonomi och driftsoptimering skulle påverkas om de fick krav på sig att minska växthusgasutsläppen med en viss procentsats, till exempel 5, 10, eller 20 procent. Just nu arbetar Maria med en rapport om åtgärder, där resultaten från de första faserna i projektet vävs ihop.
- Här ska vi försöka ge konkreta svar på frågor som: om jag bygger en biogasanläggning eller odlar mer eget proteinfoder — vad kommer det att kosta, eller kan det generera en intäkt? Och vad betyder det för växthusgaserna?
Som avslutning del av projektet vill man också titta på hur en fungerande klimatrådgivning i jordbruket skulle kunna se ut.
Resurseffektivitet viktigast
Att minska växthusgaserna på gården handlar framför allt om helheten, menar Maria.
- Vill man ha en klimatsmart produktion ska den vara hög, jämn och resurseffektiv.
Resurseffektiviteten ser hon som en huvudsak, vilket bland annat gäller kvävegödsling och utfodring.
- Det är en direkt koppling mellan hur mycket kväve som finns i marken och lustgasavgången, så ett sätt att minska utsläppen är att ha ett gott kväveutnyttjande. Det är också viktigt att hålla koll på överutfodring och foderutnyttjande, säger Maria.
Lämpliga åtgärder måste dock bero på gårdens förutsättningar och vad som realistiskt kan göras.
- Jordbruket kan aldrig ha nollutsläpp, men när vi går vidare kan man fråga — hur bra kan vi då bli?
