Foto: Monica Kling
Lena Rodhe
Ålder: 56
Är: Forskare vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala
Forskningsinriktning: Att hitta tekniker och metoder att hantera stallgödsel på ett effektivt och miljövänligt sätt.
Om Greppa Näringen: Jättebra att kanalen finns, för innan kunskap används är den ju lite död. Greppa gör ett bra jobb med att få ut den till lantbrukarna.
Intresserad av (utöver forskningen): Längdskidåkning och fjällvandring. Läser mycket.
Tycker bäst om: Familjen och snälla människor. De ger positiva ringar.
Tycker sämst om: De som utnyttjar svaga — speciellt om det är barn.
Är: Forskare vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala
Forskningsinriktning: Att hitta tekniker och metoder att hantera stallgödsel på ett effektivt och miljövänligt sätt.
Om Greppa Näringen: Jättebra att kanalen finns, för innan kunskap används är den ju lite död. Greppa gör ett bra jobb med att få ut den till lantbrukarna.
Intresserad av (utöver forskningen): Längdskidåkning och fjällvandring. Läser mycket.
Tycker bäst om: Familjen och snälla människor. De ger positiva ringar.
Tycker sämst om: De som utnyttjar svaga — speciellt om det är barn.
En uppfinningarnas moder
Lena Rodhe är forskaren bakom tubulerarbillen och en lagspelare. Hon pratar hellre om vad hela JTI åstadkommit än om sin egen roll i sammanhangen. Och "laget" har i hög grad bidragit till våra kunskaper om bra tekniker vid hantering av stallgödseln.
För Lenas del har fokus legat på ammoniak, där en stor utmaning är att minska kväveförlusterna vid spridning av nötflytgödsel på vallar. Ett myllningsaggregat med tubulerarbillar, som hon utvecklat och doktorerat på, kan i princip eliminera ammoniakavgången. Den har dock ännu inte kommit ut på marknaden då efterfrågan är för liten. Det finns också frågor kvar att lösa.
- Trots att vi sparar kanske 20 kilo kväve per hektar på att mylla, så har vi inte sett någon skördeökning i efterföljande skörd. Grödskador kan förklara en del men vallen repar ju sig. Så nu ska vi titta på en vall under tre år och se om vi kanske får nytta av kvävet i en senare skörd.
Spridningstekniken är viktig för att minska ammoniakavgången vid spridning, framhåller Lena.
- Även om man lagrat gödseln bra så gäller det både att sprida vid rätt tidpunkt och att få ner den i backen så fort som möjligt. Och fort betyder att det ska vara samtidigt med spridningen.
Lena berättar att även tidpunkten på dagen spelar stor roll.
- På kvällen blir det bara hälften så höga emissioner som på morgonen. Om tiden direkt efter spridning är lite svalare och det blåser mindre så hinner det rinna ner.
Aktuella miljöfrågor inverkar mycket på forskningen, så från att ha testat bandspridare på 80-talet och sedan myllningsaggregat, handlar nu mycket om växthusgaser. Lena och kollegerna på JTI var först i Sverige med att sätta siffror på hur mycket lustgas och metan som avges vid flytgödsellagring. I försöken gav plasttäckning minskade metanutsläpp jämfört med halmsvämtäcke. På svingödseln gav svämtäcket också en hög lustgasavgång.
I ett nystartat projekt ska växthusgaserna från rötad och obehandlad nötflytgödsel studeras. Temperaturmätningar i lager sker ute på en gård varifrån gödseln hämtas till den lagringsanläggning som byggts på Ultuna för ändamålet. Även efter spridning ska växthusgaserna studeras.
- Vi får följa samma gödsel väldigt länge och får den väldokumenterad. Vi ska också titta på tak över lagringen av rötresten. Det måste man nog ha för det blir ofta dåligt svämtäcke, säger Lena.
JTI är även med i Östersjöprojektet Baltic Compass där man ska bidra med kunskap om både stallgödsel och avloppsanläggningar. Och Lena har förfrågningar från Ryssland om att hjälpa till med problemen med all hönsgödsel kring Leningrad.
- Det är lite av att man väntar sig mirakel, men man kan säkert lära sig mycket. Och gårdarna i Sverige blir också större och större.
Hennes vision för framtiden är att man ska kunna koncentrera näringen och även komponera NPK-innehållet i stallgödseln efter önskemål. Att någon ska komma på en enkel och billig metod ...
- Trots att vi sparar kanske 20 kilo kväve per hektar på att mylla, så har vi inte sett någon skördeökning i efterföljande skörd. Grödskador kan förklara en del men vallen repar ju sig. Så nu ska vi titta på en vall under tre år och se om vi kanske får nytta av kvävet i en senare skörd.
Teknik och tidpunkt viktigt
Spridningstekniken är viktig för att minska ammoniakavgången vid spridning, framhåller Lena.
- Även om man lagrat gödseln bra så gäller det både att sprida vid rätt tidpunkt och att få ner den i backen så fort som möjligt. Och fort betyder att det ska vara samtidigt med spridningen.
Lena berättar att även tidpunkten på dagen spelar stor roll.
- På kvällen blir det bara hälften så höga emissioner som på morgonen. Om tiden direkt efter spridning är lite svalare och det blåser mindre så hinner det rinna ner.
Aktuella miljöfrågor inverkar mycket på forskningen, så från att ha testat bandspridare på 80-talet och sedan myllningsaggregat, handlar nu mycket om växthusgaser. Lena och kollegerna på JTI var först i Sverige med att sätta siffror på hur mycket lustgas och metan som avges vid flytgödsellagring. I försöken gav plasttäckning minskade metanutsläpp jämfört med halmsvämtäcke. På svingödseln gav svämtäcket också en hög lustgasavgång.
Nya järn i elden
I ett nystartat projekt ska växthusgaserna från rötad och obehandlad nötflytgödsel studeras. Temperaturmätningar i lager sker ute på en gård varifrån gödseln hämtas till den lagringsanläggning som byggts på Ultuna för ändamålet. Även efter spridning ska växthusgaserna studeras.
- Vi får följa samma gödsel väldigt länge och får den väldokumenterad. Vi ska också titta på tak över lagringen av rötresten. Det måste man nog ha för det blir ofta dåligt svämtäcke, säger Lena.
JTI är även med i Östersjöprojektet Baltic Compass där man ska bidra med kunskap om både stallgödsel och avloppsanläggningar. Och Lena har förfrågningar från Ryssland om att hjälpa till med problemen med all hönsgödsel kring Leningrad.
- Det är lite av att man väntar sig mirakel, men man kan säkert lära sig mycket. Och gårdarna i Sverige blir också större och större.
Hennes vision för framtiden är att man ska kunna koncentrera näringen och även komponera NPK-innehållet i stallgödseln efter önskemål. Att någon ska komma på en enkel och billig metod ...
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Per Eriksson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
