Foto: Hans Jonsson
Knut-Håkan Jeppsson
Ålder: 50
Är: Forskare vid Lantbrukets byggnadsteknik (LBT), SLU Alnarp samt deltidslantbrukare på Österlen
Forskningsområde: Emission av ammoniak och växthusgaser från djurstallar, termisk närmiljö för djur samt enkla inhysningssystem och byggnader
Om Greppa Näringen: Ett jättebra projekt som bygger upp kunskapen kring lantbrukets miljöfrågor och hjälper oss att minska miljöbelastningen
Intresserad av (utöver forskningen): Musik och natur
Tycker bäst om: Att diskutera nya och kreativa idéer
Tycker sämst om: Personer som baktalar
Är: Forskare vid Lantbrukets byggnadsteknik (LBT), SLU Alnarp samt deltidslantbrukare på Österlen
Forskningsområde: Emission av ammoniak och växthusgaser från djurstallar, termisk närmiljö för djur samt enkla inhysningssystem och byggnader
Om Greppa Näringen: Ett jättebra projekt som bygger upp kunskapen kring lantbrukets miljöfrågor och hjälper oss att minska miljöbelastningen
Intresserad av (utöver forskningen): Musik och natur
Tycker bäst om: Att diskutera nya och kreativa idéer
Tycker sämst om: Personer som baktalar
Lustfylld gasforskning utan mustasch
Få har sådan koll på utsöndring av gaser från djur och gödsel som Knut-Håkan Jeppsson vid LBT, SLU, i Alnarp. Forskningen innebär ett stundtals hårt arbete i gödselrännor, men också spännande och viktiga resultat med internationella implikationer.
Ingen har väl kunnat undgå braskande rubriker om ammoniakgaser i stallar, metanrapande kor och hotet från växthusgaser. Som tur är finns det lugna, trygga och metodiska forskare som levererar fakta och som hyfsar argumenten. Knut-Håkan Jeppsson är ett bra exempel på detta. Han arbetar vid Lantbrukets byggnadsteknik, LBT, i Alnarp och har vigt en stor del av sin forskargärning åt att reda ut olika gasers beteende i stallar.
Det började med en avhandling om ammoniakemission från djupströbäddar.
- Genom att blanda in torv i djupströbädden minskade ammoniakemissionen drastiskt, berättar Knut-Håkan.
Av kvävet blir det efterfrågad näring i gödseln i stället för ett miljöproblem i stallarna. Hans mätningar har även resulterat i bakgrundsvärden på kväveförluster i STANK. Arbetet fortsätter med nya utmaningar.
- Jag har kollat litteraturen och utomlands anger de bara halva emissionen från djupströbädd jämfört med Sverige. Det måste jag kolla!
Att det ganska oglamorösa arbetet med att studera rapande kor och andra gaser i stallar plötsligt kan få internationella implikationer kan man kanske inte ana. I andra länder lagras flytgödsel ofta en längre tid i stallet under spaltgolvet vilket ger höga emissioner.
- Svenska utgödslingssystem där gödseln skrapas ut dagligen ger lägre emissioner av både ammoniak och metan.
Arbetet fortskrider och Knut-Håkan hoppas att i framtiden kunna studera olika metoder att minska utsläppen av metan från kostallar. Även grissidan har fått sin beskärda del av forskningen. En jämförelse mellan eko-grisar och konventionella visade att emissionerna från eko-produktionen var större än från den konventionella på grund av större ytor.
Att vara forskare är inte bara att sitta vid skrivbordet och klura på statistik och molekyler. För Knut-Håkans del är det en kombination av högteknologi och hårt, skitigt arbete. Som när han studerar växtnäringsbalans på boxnivå.
- Det var bara att krypa ner i gödselkulverten och samla ihop gödsel och urin i plastbackar, lyfta upp dem, väga, mäta och så vidare. Det blev en hel del sölande och stänkande över hela mig.
Att jämföra med de datoriserade högteknologiska mätinstrumenten som används för att mäta ammoniakemission via luften.
Ett genuint teknikintresse är viktigt för att få det hela att flyta.
- Jag gillar skarpt att koppla ihop apparater och fixa med elektronik och annat spännande i mätinstrumenten.
Som när två inhyrda "stålkor" fyllda med elektronik pajade.
- Till sist hittade jag en ny komponent i en liten murrig affär en trappa ner på en bakgata i Köpenhamn, minns Knut-Håkan.
Och hur är det då med mustaschen — som rubriken antyder? Under Ultunatiden frodades den men när Knut-Håkan började studera svingödsel och tillbringade dagarna i nära symbios med svinflyten, kom den i en annan dager.
- Jag hade med mig lite grand av jobbet på fritiden så att säga. Det gick inte att helt avdofta mustaschen och jag tröttnade till sist på att småsniffa grisstallet på fritiden.
Till glädje även för Knut-Håkans sambo. Vad gör man inte för att få det privata och forskningen att gå ihop!
Hans Jonsson
070-848 52 05
www.hansjonsson.se
Det började med en avhandling om ammoniakemission från djupströbäddar.
- Genom att blanda in torv i djupströbädden minskade ammoniakemissionen drastiskt, berättar Knut-Håkan.
Av kvävet blir det efterfrågad näring i gödseln i stället för ett miljöproblem i stallarna. Hans mätningar har även resulterat i bakgrundsvärden på kväveförluster i STANK. Arbetet fortsätter med nya utmaningar.
- Jag har kollat litteraturen och utomlands anger de bara halva emissionen från djupströbädd jämfört med Sverige. Det måste jag kolla!
Gaser är viktiga
Att det ganska oglamorösa arbetet med att studera rapande kor och andra gaser i stallar plötsligt kan få internationella implikationer kan man kanske inte ana. I andra länder lagras flytgödsel ofta en längre tid i stallet under spaltgolvet vilket ger höga emissioner.
- Svenska utgödslingssystem där gödseln skrapas ut dagligen ger lägre emissioner av både ammoniak och metan.
Arbetet fortskrider och Knut-Håkan hoppas att i framtiden kunna studera olika metoder att minska utsläppen av metan från kostallar. Även grissidan har fått sin beskärda del av forskningen. En jämförelse mellan eko-grisar och konventionella visade att emissionerna från eko-produktionen var större än från den konventionella på grund av större ytor.
Teknikintresserad kluring
Att vara forskare är inte bara att sitta vid skrivbordet och klura på statistik och molekyler. För Knut-Håkans del är det en kombination av högteknologi och hårt, skitigt arbete. Som när han studerar växtnäringsbalans på boxnivå.
- Det var bara att krypa ner i gödselkulverten och samla ihop gödsel och urin i plastbackar, lyfta upp dem, väga, mäta och så vidare. Det blev en hel del sölande och stänkande över hela mig.
Att jämföra med de datoriserade högteknologiska mätinstrumenten som används för att mäta ammoniakemission via luften.
Ett genuint teknikintresse är viktigt för att få det hela att flyta.
- Jag gillar skarpt att koppla ihop apparater och fixa med elektronik och annat spännande i mätinstrumenten.
Som när två inhyrda "stålkor" fyllda med elektronik pajade.
- Till sist hittade jag en ny komponent i en liten murrig affär en trappa ner på en bakgata i Köpenhamn, minns Knut-Håkan.
Och hur är det då med mustaschen — som rubriken antyder? Under Ultunatiden frodades den men när Knut-Håkan började studera svingödsel och tillbringade dagarna i nära symbios med svinflyten, kom den i en annan dager.
- Jag hade med mig lite grand av jobbet på fritiden så att säga. Det gick inte att helt avdofta mustaschen och jag tröttnade till sist på att småsniffa grisstallet på fritiden.
Till glädje även för Knut-Håkans sambo. Vad gör man inte för att få det privata och forskningen att gå ihop!
Hans Jonsson
070-848 52 05
www.hansjonsson.se
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Per Eriksson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
