- Greppa
- | Christian Swensson
Ålder: 59
Är: Expert vid Svensk Mjölk, forskare vid SLU, Alnarp
Forskningsområde: Miljöfrågorna inom mjölkproduktionen
Om Greppa: Ett framgångsrikt projekt som lyft kompetensen på miljöområdet hos både rådgivare och lantbrukare.
Fritidsitntressen: Tycker om att resa, fjällvandra, segla och åka skidor på alla ledder. Och att vara med familjen förstås.
Tycker bäst om: Prestigelösa människor
Tycker sämst om: Folk som har tvärsäkra påståenden om saker och ting
Är: Expert vid Svensk Mjölk, forskare vid SLU, Alnarp
Forskningsområde: Miljöfrågorna inom mjölkproduktionen
Om Greppa: Ett framgångsrikt projekt som lyft kompetensen på miljöområdet hos både rådgivare och lantbrukare.
Fritidsitntressen: Tycker om att resa, fjällvandra, segla och åka skidor på alla ledder. Och att vara med familjen förstås.
Tycker bäst om: Prestigelösa människor
Tycker sämst om: Folk som har tvärsäkra påståenden om saker och ting
Christian Swensson har mjölk och miljö i fokus. Han berömmer den svenska produktionen men pekar också på möjliga förbättringar.
Mjölkproduktion är en komplex verksamhet som kräver sin man eller kvinna. Här finns de biologiska, tekniska och ekonomiska komponenterna att hantera, men det handlar mycket om driftsledning också.
- Man kan ha alla de tekniska och biologiska förutsättningarna, men är det ingen smart person bakom så går det åt skogen i alla fall, säger Christian.
När det gäller att värna miljön och den egna plånboken är det väsentliga att ha koll på resurserna.
- För kväve och fosfor pekar miljön och ekonomin i samma riktning. Man kunde säga Greppa Ekonomin istället för Greppa Näringen.
Viktiga nyckeltal i utfodringen är råproteinhalt och fosfor i mineralfodret.
- En råproteinhalt över 18 procent finns det ingen anledning att ligga på och fodermedlen innehåller så mycket fosfor att det är svårt att få underskott på fosfor i en foderstat.
Men trots allt är det viktigast att man hanterar stallgödseln rätt. Där hamnar ändå 70 procent av kvävet.
- Om du sprider urin på en vall när det är högtryck och blåser, då har du ju inget kväve. Har du gjort foderstaten och allting rätt fram till dess så är allting borta i alla fall.
I sin forskning tittar Christian på ett nytt och enklare sätt att räkna ut ammoniakavgången i stallarna. Det handlar om balansberäkningar — kväve och fosfor i fodret, i mjölken och i gödseln. Genom att beräkna N/P-kvoterna kan man bedöma hur mycket som stuckit iväg.
- Tyvärr verkar det vara större emissioner än man kanske tror från början.
Ett annat forskningsområde handlar om vägar att minska växthusgaserna från mjölkproduktionen. Man säger ofta att avgången är 1 kg koldioxidekvivalenter per kg mjölk, men det varierar minst 20 procent både uppåt och nedåt.
- Vi ligger bra till i Sverige och det beror mycket på att vi har bra djurhälsa och en hög avkastning. Men det finns saker att förbättra när det gäller foderstyrning och stallgödsel.
För att hålla nere utsläppen av växthusgaser ska djuren vara friska, kalva in tidigt och hålla korta kalvningsintervall — och så ska de leva länge. Ett annat sätt är att minska sojan i fodret och försöka använda närodlat foder. Men i stort ligger vårt jordbruk före när det gäller miljöfrågorna, menar Christian.
- Det borde svenska lantbrukare vara stolta över.
- Man kan ha alla de tekniska och biologiska förutsättningarna, men är det ingen smart person bakom så går det åt skogen i alla fall, säger Christian.
Ha koll på hela kedjan
När det gäller att värna miljön och den egna plånboken är det väsentliga att ha koll på resurserna.
- För kväve och fosfor pekar miljön och ekonomin i samma riktning. Man kunde säga Greppa Ekonomin istället för Greppa Näringen.
Viktiga nyckeltal i utfodringen är råproteinhalt och fosfor i mineralfodret.
- En råproteinhalt över 18 procent finns det ingen anledning att ligga på och fodermedlen innehåller så mycket fosfor att det är svårt att få underskott på fosfor i en foderstat.
Men trots allt är det viktigast att man hanterar stallgödseln rätt. Där hamnar ändå 70 procent av kvävet.
- Om du sprider urin på en vall när det är högtryck och blåser, då har du ju inget kväve. Har du gjort foderstaten och allting rätt fram till dess så är allting borta i alla fall.
Nya projekt om ammoniak och klimat
I sin forskning tittar Christian på ett nytt och enklare sätt att räkna ut ammoniakavgången i stallarna. Det handlar om balansberäkningar — kväve och fosfor i fodret, i mjölken och i gödseln. Genom att beräkna N/P-kvoterna kan man bedöma hur mycket som stuckit iväg.
- Tyvärr verkar det vara större emissioner än man kanske tror från början.
Ett annat forskningsområde handlar om vägar att minska växthusgaserna från mjölkproduktionen. Man säger ofta att avgången är 1 kg koldioxidekvivalenter per kg mjölk, men det varierar minst 20 procent både uppåt och nedåt.
- Vi ligger bra till i Sverige och det beror mycket på att vi har bra djurhälsa och en hög avkastning. Men det finns saker att förbättra när det gäller foderstyrning och stallgödsel.
För att hålla nere utsläppen av växthusgaser ska djuren vara friska, kalva in tidigt och hålla korta kalvningsintervall — och så ska de leva länge. Ett annat sätt är att minska sojan i fodret och försöka använda närodlat foder. Men i stort ligger vårt jordbruk före när det gäller miljöfrågorna, menar Christian.
- Det borde svenska lantbrukare vara stolta över.
