Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

kornfält med en gård i bakgrunden

Foto: Janne Andersson

Praktisera integrerat växtskydd

Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.

Integrerat växtskydd som metod innebär att du tänker framåt och tar in alla möjliga åtgärder i din strategi för bekämpning av svampar, insekter och ogräs. För att få struktur på det integrerade växtskyddet kan du börja med det förebyggande arbetet, val av sorter med lämpliga resistenser mot sjukdomar, ett friskt utsäde, lämpliga jordbearbetningsmetoder och såbäddsberedning med mera. I de förbyggande åtgärderna ryms även långsiktiga åtgärder som bidrar till en ökad biologisk mångfald, som till exempel obesprutade skyddszoner eller skalbaggsås. Det gynnar bland annat nyttodjur och en del av de fågelarter som är beroende av lantbruket.

Bevaka utvecklingen

Nästa steg är att vara på banan när det väl börjar hända saker, alltså hänga med i hur gröda, skadegörare och ogräs utvecklas. En tur diagonalt över fälten, en gång i veckan är i många fall tillräckligt för att hålla koll på utvecklingen. Läget kan vara olika i fältkanter och längre in i fälten. Den egna bevakningen kan också kompletteras med information från Växtskyddscentralerna som regelbundet kontrollerar ett stort antal fält. Detta presenteras som veckorapporter på jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Behovsanpassa

Val av preparat och dos eller andra bekämpningsmetoder och hur lönsam en åtgärd ska bli beror mycket på hur åtgärderna anpassas efter behovet. Det är viktigt för att inte användningen av bekämpningsmedel ska ske i onödan, det ökar risken för att skadegörarna ska bli resistenta och att bekämpningsmedlen över tiden får sämre effekter.

Följ upp

Just uppföljning av alla insatser från planeringsstadiet och framåt i årets gröda eller i en hel växtföljd är viktig. Man vill ju veta om det man gör har gett pengarna tillbaka, helst med råge.

Obehandlade rutor, som märks ut redan tidigt på säsongen, i fälten är ett enkelt och praktiskt sätt att följa utvecklingen även efter bekämpningar. Där kan man sedan utvärdera effekterna av det man gjort.

Nytt regelverk

Från den första januari 2015 kommer det vara ett krav att man antecknar, till exempel i sprutjournalen, i vilket syfte man använt ett växtskyddsmedel. En extra rad i sprutjournalen med en notering om vad som bekämpats och varför är en enkel sak som dessutom är till hjälp i planeringen framåt i tiden.

Du kan få hjälp i ditt arbete med integrerat växtskydd i Greppas Näringens nya rådgivning om integrerat växtskydd.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
  3. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  4. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  5. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  6. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  7. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  8. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
  9. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  10. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Du kan också titta på Jordbruksverkets filmer om hur du kan gynna nyttodjuren eller hur du kan använda dig av mekanisk ogräsbekämpning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp