Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

klimat, närodlat proteinfoder

En stor fördel med proteingrödorna är deras goda förfruktsvärde för nästkommande gröda. Särskilt i en spannmålsdominerad växtföljd. Foto: Katarina Holstmark

Odla eget proteinfoder

Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.

Det har inte alltid importerats soja till Sveriges lantbruksdjur. Tidigare var självförsörjningsgraden av proteinfoder högre. Om vi ska bli mer självförsörjande handlar det till viss del om att återupptäcka gammal kunskap. Men det handlar också om att använda ny kunskap om grödor, sorter och odlingsteknik.

Öka proteinskörden i vallen

Det enklaste sättet att skaffa mer eget protein på gården är att öka proteinskörden från vallen. Störst ökning av proteinhalten i vallfodret blir det med en högre andel baljväxter. Ett annat sätt är att öka kvävegödslingen till vallar som är gräsdominerade.

Om du vill gynna baljväxterna är inte bara att öka andelen baljväxtfrö vid insådd. Lika viktigt är att vallen får bra växtförutsättningar. Till exempel gynnas baljväxternas etablering av att skyddsgrödan skördas som helsäd. Det ger mer ljus åt de insådda vallväxterna jämfört med om skyddsgrödan tröskas.

Genom att odla mer eget proteinfoder i Sverige minskar vi också beroendet av importerad soja.

Det är  också viktigt att skörda vallen varsamt så att de proteinrika bladdelarna från baljväxterna når hela vägen till foderbordet. Var försiktig med kvävegödslingen till vallen om du vill gynna baljväxterna.

Prova proteingrödor

Ärter, lupin, oljeväxter, lin, sojabönor och åkerbönor är de vanligaste renodlade proteingrödorna. Oljeväxter är vanligast i landet och omfattar cirka 100 000 hektar medan  sojabönor ännu är ovanliga i Sverige. Arealen med åkerböna har ökat på senare tid och är nu lika stor som odlingen av ärter.

En stor fördel med proteingrödorna är deras goda förfruktsvärde för nästkommande gröda. Särskilt i en spannmålsdominerad växtföljd. Så även om det inte finns djur på gården och det odlas mest spannmål kan det vara idé att odla mer proteingrödor. Det är oftast möjligt att sälja till djurgårdar direkt. Förutom den kortsiktiga förfruktsverkan har en del av proteingrödorna en god effekt på markens struktur vilket är gynnsamt i ett långt odlingsperspektiv.

Fungerar också för grisar

Mer svenskt protein till grisar pratas det inte lika mycket om som till mjölkkor. Men foderförsök gjorda vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att raps åkerböna och ärter är lika smakliga för grisen och ger lika hög tillväxt och foderutnyttjande som foder med sojamjöl. Det gäller dock att inblandningen av proteinråvaror inte överskrider de svenska normerna för grisutfodring.

5 tips för mer eget proteinfoder

  • Öka andelen baljväxter i gårdens vallar, prova att sköra skyddsgrödan som helsädesensilage för att ge bättre start åt insådden.

  • Var varsam mot klövern, gödsla inte bort den och se upp  så att  bladdelarna inte går förlorade före  foderbordet.

  • Om du inte redan gjort det, prova att odla en ny proteingröda för att både lära odlingsteknik och utforska säljmöjligheter.

  • Egenproducerat protein fungerar även till grisar.
  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  9. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  10. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Se LRFs film om Peter Nilsson som odlar lupiner till sina mjölkkor.

Du kan också se LRFs film om Richard Johansson som odlar åkerböna till sina grisar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp