Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

täckdikning, dränering, övergödning, klimat

I ett blötare framtida klimat kan en investering i ny dränering löna sig ännu mer. Foto: Stina Olofsson

Investera i marken med ny dränering

Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.

En dålig dränering ger upphov till både minskade skördar och ökade kostnader för ogräsbekämpning och torkning av spannmålen. Beräkningar visar att en förbättrad dränering kan ge en årlig sammanlagd resultatförbättring på cirka 1 600 kronor per hektar.

Med en investeringskostnad på 25 000 kronor per hektar och fem procents ränta ger det en "pay-offtid", det vill säga den tid det tar innan investeringen lönat sig, på 30 år. Det innebär alltså att varje år med fungerande dränering utöver dess 30 år ger ett plus på 1 600 kronor per hektar, räknat med dagens intäkts- och kostnadsnivåer. I ett blötare framtida klimat kan vinsten dessutom komma att bli ännu större.

Vill du ha hjälp med att beräkna pay-offtiden kan du göra det i vår "Investeringskalkyl"öppnas i nytt fönster. Med Investeringskalkylen kan du beräkna investeringsutrymme, pay-offtid eller hur stor besparing eller vinst du måste göra för att en investering ska vara lönsam.

Resultatpåverkan av dränering

Beskriver tabellens innehåll
 kr/ha
Ökad skörd 1 000
Friare Växtföljd 100
Minskad tidsåtgång 500
Minskad ogräsbekämpning 40
Minskad kvickrotsbekämpning 70
Minskade torkningskostnader pga tidigare skörd 140
Underhåll -250
Vinst 1 600
  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
  3. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  4. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  5. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  6. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  7. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  8. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  9. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  10. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Växtodlingsgård i Skåne med 140 hektar åkermark. Jorden är en lättlera.

  • 65 hektar höstvete
  • 25 hektar sockerbetor
  • 30 hektar korn
  • 20 hektar höstraps

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Räkna på din pay-off tid:

Filmer

En bra dränering gör att jorden torkar upp fortare på våren vilket ger en längre växtsäsong.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp