2008-02-25 | Allmänt

Växtskyddsmedel i miljön — nu på egen webbplats

En ny informationssida med detaljerade uppgifter från den svenska miljö- övervakningen finns nu på nätet. Här går det att se vilka växtskyddsmedel som hittas frekvent i yt- grund- och dricksvatten i landet eller det egna länet, förändringar över åren och en hel del annat.

Varje år rapporteras det från den svenska övervakningen av bekämpningsmedel i vatten. Några få uppgifter från de omfattande rapporterna kommer fram i medierna och tolkningarna varierar. Nu finns möjligheten att själv på ett enkelt sätt se vad som händer. SLU:s avdelning för vattenvårdslära har sammanställt en avancerad söksida med uppgifter från den Regionala Pesticiddatabasen.

Hur mycket rester av växtskyddsmedel som hamnar i våra åar, bäckar och andra vatten kan nu lätt kollas upp på SLUs nya webbplats.

Foto: Monica Kling

Digert material
För att försöka samla all provtagningsdata om växtskyddsmedel från svenska vatten skapades den regionala pesticiddatabasen vid SLU 2001 på uppdrag av Naturvårdsverket. Uppgifterna där kommer inte enbart från den nationella övervakningen utan även från kommuner, länsstyrelser och vattenvårdsförbund. Från 1985 och framåt finns analyser från åar, bäckar, sjöar, vattenverk och brunnar över hela landet. I dagsläget innehåller databasen 12 700 provtagningar. Nu är materialet sammanställt på ett lätthanterligt sätt på den nya webbplatsen. Det går att söka på varje vattenkategori för sig och välja om resultaten ska visas från hela landet, ett län eller en av Sveriges fem vattendistrikt. Med ett klick hittar man till exempel "10 i topp-listor" på de mest frekventa växtskyddsmedlen som analyserats från olika vatten och områden. Frekvensen av fynd som överstiger olika gränsvärden visas och i vilka halter substanserna uppmätts. Det går också att söka på specifika substanser.

Brasklapp för tolkning
Det gäller dock att vara uppmärksam och försiktig i sina tolkningar, speciellt av vad de olika staplarna i diagrammen betyder. Provtagningsfrekvensen varierar stort mellan både år och regioner och det är lätt att låta sig luras av en hög, respektive låg stapel. En hög andel fynd från ett litet antal prover behöver inte vara mer oroande än ett nollresultat där inga prover tagits alls. Siffror ovanför staplarna visar antalet prover som procentsatsen fynd är baserad på och ger en vink om det är så bra eller illa som det ser ut. Underlagen för diagrammen och tabellerna kan också hämtas hem som Excel-filer. Mirja Törnquist som arbetar med den regionala databasen tar emot data från provtagningar ute i landet, som ännu inte finns med i databasen. Hon nås på telefon 018-67 38 49, eller per e-post mirja.tornquist@mv.slu.se

Webbplatsen finns på http://vaxtskyddsmedel.slu.se länk till annan webbplats