2008-06-24 | Allmänt

Växtskyddsmedel i Mälardalens vatten undersökta

Förekomsten av växtskyddsmedel i vattendragen i Norra Östersjöns vattendistrikt är lägre än i de bäckar och åar som ingår i den nationella miljöövervakningen. Det visar en undersökning som genomfördes vid SLU i samarbete med länsstyrelserna sommaren 2007.

Sävjaån i Uppsala län var en av de åar som screenades för växtskyddsmedel. Foto: Monica Kling

Kunskapen om förekomster av växtskyddsmedel i Mälardalsområdets vatten har tidigare varit låg. I samband med kartläggningen av vatten i arbetet med Vattendirektivet genomfördes därför en screening av 28 vattendrag i fem län; Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro. Mälaren tar emot vatten från 24 av dessa vattendrag, medan fyra stycken rinner ut i Östersjön. Jenny Kreuger vid institutionen för miljöanalys, SLU, ansvarade för undersökningen.

Mindre totalmängd används
Vattenprovtagningar gjordes vid två tillfällen; först i slutet av maj eller början av juni då vårens ogräsbekämpning beräknades vara avslutad, och sedan vid midsommartid då svamp- och insektsbesprutningen antogs vara genomförd. Totalt analyserades proverna för 75 aktiva substanser. Avrinningsområdenas storlek varierade från fem till närmare 4 200 kvadratkilometer och andelen jordbruksmark låg mellan en och 60 procent av arealen. Mängden aktiv substans som användes per hektar jordbruksmark var ungefär hälften av genomsnittet i landet, medan den behandlade arealen låg över snittet i alla län utom Stockholms.

Mest ogräsmedel
Av de 24 olika substanser som påvisades var 19 ogräsmedel, två svampmedel och tre nedbrytningsprodukter. Två av substanserna är prioriterade inom Vattendirektivet (atrazin och isoproturon), men de fynden gjordes bara vid enstaka tillfällen och i låga halter. Vanligast var MCPA, fluroxipyr (Starane, Tomahawk) och bentazon (Basagran) vilka hittades i 70, 52 respektive 50 procent av proverna.

Jämförelsevis lägre halter
Generellt hittades färre substanser och lägre halter än vad som brukar påträffas i vattendragen som ingår i den nationella övervakningen. Undantaget var en bäck i Örebro län, Loviseholmsbäcken, där de högsta halterna och flest antal substanser (14 stycken) påträffades. Här överskreds riktvärdet för akvatiska miljöer tre gånger, medan det i övrigt bara var i Kilaån i Södermanlands län som fynd över riktvärdet gjordes vid ett tillfälle. Andelen jordbruksmark var lägre i Mälardalen än i den nationella övervakningens avrinningsområden, där den är 64-95 procent, men sambandet mellan andelen jordbruksmark och antalet påträffade substanser i vattnen var svagt. Inget samband kunde ses mellan andelen åker och den högsta totalhalten av växtskyddsmedel i proverna.

Monica Kling

Källa: Kreuger, J. 2007. Screeningundersökning av pesticidförekomst inom Norra Östersjöns vattendistrikt 2007. SLU, inst. f. miljöanalys. Rapport 2007:20. Kan hämtas på http://publikationer.slu.se/ länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster