Spruttest blir obligatoriskt
Droppskydd och munstycken är det som oftast fallerar då sprutorna testas, enligt en undersökning 2004. Foto: Magnus Sandström
Många fel motiverar kort intervall
Jordbruksverket motiverar ett kortare intervall än minimikravet dels med att rekommendationer och krav då blir lika, och dels med att en undersökning 2004 visat att 74 procent av testade sprutor var behäftade med fel. Av de 240 sprutor som ingick i undersökningen hade 65 procent brister som åtgärdades av testutförarna och 8 procent kunde inte godkännas alls utan en större reparation. Jordbruksverket menar att eftersom det är de mest intresserade lantbrukarna som testar sina sprutor kan genomsnittssprutan ha ännu fler fel. De vanligaste bristerna var:
- Efterdropp från munstycken — 44 %
- Ojämn vätskefördelning och spridning på grund av defekta spridare, täppta eller slitna munstycken, täppta filter och fel bomhöjd — 22 %
- Trasig eller felvisande manometer — 21 %
- Läckage på ledningar — 17 %
- Läckage på armatur — 13 %
Om Regeringen antar förslaget vill Jordbruksverket dock göra om undersökningen innan tidsintervallet spikas. Om frekvensen av fel då är tillräckligt låg är man beredd att diskutera ett treårsintervall. En koll av sprutan före testet kan minska antalet fel och är alltid lämpligt att göra, inte minst med tanke på testutförarens säkerhet. Greppa Växtskyddet har en broschyr om underhåll och förbättring av sprutor där det också finns ett schema med kontrollpunkter som är bra att gå efter. Där ges också tips på hur man kollar och rättar till eventuella fel. Även i Land Lantbruk nr 3 2010 diskuterades frågan i en överskådlig artikel.
Det här kan du göra själv:
Tvätta sprutan in- och utvändigt med rengöringsmedel före både egenkontroll och funktionstest. Ett schema för tvätt och sköljning finns i Jordbruksverkets trycksak "Inför spruttestet". Kontrollen görs sedan med hjälp av Greppa Växtskyddets frågeställningar nedan.
Elva punkter som bör kollas
1. Fungerar skydden på kraftöverföringsaxeln? Är de hela?
2. Går pumpen som den ska? Kolla täthet och kapacitet.
3. Fungerar omrörningen?
4. Är tanken OK? Kolla ytan, påfyllningssil och om lock och anslutningar är täta.
5. Är armaturen OK? Fungerar manometern och är den lätt att avläsa?
6. Är rör och slangar täta? Fyll tanken och dra upp trycket högre än du brukar. Kolla också slangarnas placering.
7. Har du rätt filter? Dags för rengöring eller byte?
8. Finns droppskydd? Fungerar de som de ska? Fem sekunder efter avstängning ska ingen sprutvätska komma ur spridarna.
9. Är bommen stabil?
10. Är vätskefördelningen jämn? Byt eller rengör misstänkta spridare.
11. Kalibrera sprutan. Metoder finns beskrivna i behörighetskursmaterial och sprutans instruktionsbok.
Mellan spruttesterna behöver förstås sprutan följas upp så att förändringar över tiden upptäcks. De elva punkterna bör därför kollas med jämna mellanrum. Risken för punkutsläpp och ojämn spridning minskar då avsevärt, vilket i sin tur ökar möjligheten till lägre doser och vattenmängder vid sprutningen.
Läs mer om förslaget i Jordbruksverkets rapport 2009:21 "Tillförlitliga växtskyddssprutor"
http://www2.jordbruksverket.se
och i Land Lantbruk nr 3 2010.
Greppa Växtskyddets broschyr "Hur du underhåller och förbättrar sprutan" (42130) hittar du här: http://www.greppa.nu
Jordbruksverkets skrift "Inför spruttestet" Jordbruksinformation 6 — 2005 kan beställas här:
http://www2.jordbruksverket.se
