Många växtskyddsmedel läcker
Fynd av växtskyddsmedel i vattendrag kommer inte enbart från punktutsläpp. Läckaget genom marken kan vara stort för vissa medel. Ett danskt mångårigt projekt med fältförsök visar att många substanser läcker mycket, med skillnader mellan fält beroende på jordart, hydrologi och klimat.
Storskaliga fältförsök för att studera läckage av växtskyddsmedel genom markprofilen i olika jordar, har genomförts sedan 1999 i Danmark. Provtagning görs på dräneringsdjup, i en lägre markvattennivå och i grundvatten. Utrustning för provtagning och andra mätningar installerades året före försöksstarten genom att borras in från sidan från en buffertzon, där all provtagning sker. Fem (tidigare sex) olika försöksplatser, tre ler- och två sandjordar, är med i projektet. Fyra fält finns på Jylland och ett (från början två) på Själland. Arealerna varierar mellan 1,1 och 2,4 hektar. Försöken är designade så att substansernas rörelse och läckage genom marken är det som studeras. Fälten är valda så att ytavrinningen minimeras och så det enbart är flödet från försöksfältet som provtas. I vissa fall har dräneringsledningar kapats eller dragit om. Växtskyddsmedlen sprutas i högsta tillåtna dos och efter gällande registreringsregler. Vattenprover tas året runt - varje vecka på dräneringsdjup och varje månad på övriga djup.
Skissen visar placering av sugkoppar i fält. Källa: Lindhart et al. GEUS 2001
Trettiofem procent läcker mycketAv 31 testade substanser läckte 11 markant i halter över dricksvattengränsen 0,1 µg per liter. Fjorton ämnen hade ett måttligt läckage, ibland med höga koncentrationer men genomsnittligt under gränsvärdet. Sex av substanserna läckte inte alls.Flest växtskyddsmedel läckte från lerjordarna, där makroporflöden är av avgörande betydelse. Glyfosat hittades i höga medelhalter i 48-68 procent och dess nedbrytnings-produkt AMPA i 82-90 procent av proverna i dräneringsvatten från två av lerjordarna, och i lägre halter i den tredje. Några fynd gjordes också i grundvatten, medan inget läckage konstaterades i sandjordarna. Bentazon (Basagran), etofumesat (Tramat) och metamitron (Goltix) läckte också mycket på lerjordarna och återfanns i både dräneringsvatten och grundvatten. Terbutylazin, som sedan 2003 är förbjudet i Sverige (Topogard), läckte extremt mycket och hade flest fynd i lerjordarnas grundvatten.På sandjordarna var det nedbrytningsprodukter från metribuzin (Sencor) och rimsulfuron (Titus WSB) som utmärkte sig med stort läckage under lång tid - tre år efter behandling. På båda platserna har behandlingar med metribuzin orsakat föroreningar i grundvattnet. Metribuzin används i Sverige men är sedan 2005 inte längre tillåtet i Danmark.Av de sex medel som inte läckte alls fanns tre sulfonylureapreparat. Hela resultatet visas nedan. Tabell 1. Växtskyddsmedel som ingått i den danska övervakningen sorterade efter läckagebenägenhet. Exempel på svenska preparat som innehåller de aktiva substanserna listas bredvid. * Inga godkända preparat i Sverige.
Markant läckage = genomsnitt > 0,1 µg/l Måttligt läckage = genomsnitt < 0,1 µg/l
| Azoxystrobin (H)
|
Amistar
|
Amidosulfuron (H)
|
Gratil, Chekker
|
Klomazon (H)
|
Nimbus**
|
| Bentazon (H)
|
Basagran
|
Bromoxinil (H)
|
*
|
Desmedifam (H)
|
*
|
| Etofumesat (H)
|
Tramat
|
Dimetoat (I)
|
Roxion
|
Linuron (H)
|
*
|
| Glyfosat (H)
|
Roundup
|
Fenpropimorf (F)
|
Forbel, Tilt Top
|
Metsulfuronmetyl (H)
|
Ally
|
| Metamitron (H)
|
Goltix
|
Fenmedifam (H)
|
Betanal
|
Tribenuronmetyl (H)
|
Express
|
| Metribuzin (H)
|
Sencor
|
Flamprop-M (H)
|
*
|
Triasulfuron (H)
|
*
|
| Pendimetalin (H)
|
Stomp
|
Fluazifop-P (H)
|
*
|
|
|
| Pirimikarb (I)
|
Pirimor
|
Fluroxipyr (H)
|
Starane, Ariane
|
|
|
| Propyzamid (H)
|
Kerb Flo
|
Ioxynil (H)
|
Totril
|
|
|
| Rimsulfuron (H)
|
Titus
|
Mancozeb (F)
|
Acrobat, Tattoo
|
|
|
| Terbutylazin (H)
|
*
|
MCPA (H)
|
MCPA
|
|
|
|
|
|
PHCP (Pyridat) (H)
|
*
|
|
|
|
|
|
Propiconazol (F)
|
Tilt Top, Amistar Duo
|
|
|
|
|
|
Prosulfokarb (H)
|
Boxer
|
|
|
(H) = Herbicid, ogräsmedel (F) = Fungicid, svampmedel (I) = Insekticid, insektsmedel** Preparatet innehåller dock mest metazaklor, som inte är godkänt i Danmark men ofta hittas i vattendrag i den Svenska miljö-övervakningen.
Hela rapporten från GEUS om den danska pesticidövervakningen finns att läsa här: 
Monica Kling
Detta är en nyhet från Greppa Näringens nyhetsredaktion publicerad 2007-10-02
