2010-03-26 | Allmänt

Koll på vädret ger färre bekämpningar

Svampangrepp i höstvete styrs till stor del av väderleken. Det har använts i en prognosmetod som bygger på uppgifter om nederbörd och temperatur under specifika månader. Med den metoden kan nära 90 procent av angreppen förutsägas, visar en doktorsavhandling från SLU.

Höstvete sprutas ofta rutinmässigt. Att jobba med fler strategier gynnar både ekonomin och miljön. Foto: Monica Kling

I höstvete varierar både svampangreppen och skördarna stort mellan åren och även mellan olika fält under samma år. Rutinmässig bekämpning är därför ofta både olönsam och onödig, menar Lars Wiik som genomfört studien. Men användningen av växtskyddsmedlen skulle kunna minska radikalt genom rådgivning och tillförlitliga prognoser.
— I vissa fall är kostnaden för bekämpningen större än intäktsökningen och i sådana situationer bör bekämpning kunna undvikas, säger han.

Ganska ofta olönsamt
Under de 25 år som studien omfattar var vinsten av bekämpning i genomsnitt bara 12 euro per hektar (räknat i 2008 års priser). Under 10 av åren var utfallet negativt och under 11 av dem var mindre än 50 % av insatserna lönsamma att göra. Det finns alltså mycket att vinna, både ekonomiskt och miljömässigt, på att behovsanpassa växtskyddsåtgärderna i högre grad än vad som görs idag.

Stämmer för det mesta
Den prognosmetod som Lars Wiik har utvecklat bygger främst på nederbördsdata i april och maj under skördeåret, vilket påverkar bladfläcksvamparna starkt. Till det läggs den lägsta temperaturen i mars samt den högsta i oktober föregående år — milda höstar och vårar gynnar mjöldagg, brun- och gulrost. Fler faktorer som exempelvis förfrukt kan läggas till. Modellen gav en korrekt bild av angreppen i 13 av de 15 år som den testades.

Heldragen linje visar angrepp av bladfläckssvampar i höstvete i Jordbruksverkets prognosrutor i södra Sverige. Den streckade linjen visar utfall efter prognos med hjälp av Lars Wiiks modell. Källa Wiik 2009.

Förfrukt viktigare än bekämpning
Även effekten av jordbruksåtgärder och jordegenskaper analyserades och genomgången visade att en bra förfrukt har störst betydelse för skördeutfallet.
— De skördar som höstvetet ger efter en god växtföljd är betydligt högre än de som ges efter en sämre - speciellt vete efter vete. Skillnaderna mellan olika växtföljder är anmärkningsvärda. Fungicidbehandlingar kan inte ersätta en god växtföljd, säger Lars Wiik.

Med svampbehandling blev skördarna 1.8, 1.5, respektive 1.3 ton högre per hektar med en förfrukt av raps, ärter respektive andra sädesslag jämfört med vete efter vete som sprutats. Motsvarande siffror utan kemisk bekämpning var 1.6, 1.3 respektive 1.0 ton/ha i merskörd jämfört med obehandlad vete efter vete. Alla dessa förfrukter gav högre skörd utan behandling än vad svampbekämpningen gav i vete efter vete.

Lars Wiik menar att vi framöver behöver arbeta mer med prognoser och låta växtskyddsstrategierna bygga mycket mer på växtföljder, en mångfald av grödor och sorter samt förebyggande åtgärder.

Läs mer i: Wiik, Lars 2009. Control of fungal desease in winter wheat. Doktorsavhandling SLU 2009:97, som kan hämtas här: http://www.loftinfo.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster