2008-04-30 | Allmänt

Betningsmedel hamnar också i vattendragen

Fynd av växtskyddsmedel som enbart kan ha kommit från betat utsäde, görs regelbundet i den svenska miljöövervakningen. Nya undersökningar visar att substanserna läcker från jorden efter sådd, men även rengöring av såmaskinen kan vara en källa.

Under flera år har det i typområdena gjorts fynd av aktiva substanser som förekommer både i fältpreparat och som betningsmedel, även då ingen användning av fältpreparat med dessa ämnen rapporterats i områdena. Det är bakgrunden till ett examensarbete vid institutionen för markvetenskap, SLU, där Åsa Kuhlau har försökt finna källorna till fynden genom datasökningar, intervjuer med lantbrukare och ett fältförsök.

Vete betas ofta mot svamp, åtminstone vid höstsådd. En av de substanserna hittas frekvent i bäckarna

Foto: Monica Kling

Flera växtskyddsmedel
Flera betningsmedel hittas mer eller mindre regelbundet, där två tydligt kan kopplas till sådd av betat utsäde. Den ena är bitertanol, som används mot svamp i höstvete, med flera fynd i anslutning till höstsådden i Skåne. Metalaxyl är dock den substans som hittas mest. Från 2003 och framåt har fynd gjorts i typområdet i Skåne, trots att medlet inte använts för besprutning. Fynden kunde kopplas till att konservärtor odlats i området. Substansen hittades en till två veckor efter sådd och en tid framåt. Under alla fem undersökta år fann man metalaxyl även i Västergötland. Källan var inte lika klar i det området, men kunde 2004 knytas till odling av konservärtor. De andra åren är någon punktkälla en troligare orsak.

Halter av metalaxyl i några av vattenproverna från sommaren 2004 i Skånes typområde. Ett fynd från oktober är inte inkluderat i figuren. Källa Kuhlau 2008

Rengöring som källa
En intervjuundersökning med lantbrukare visade att hanteringen av betat utsäde inte är en trolig källa till punktutsläpp, eftersom utsäde är dyrt. Inte heller emballaget ses som en riskfaktor. Däremot lyfts rengöring av såmaskinen upp som en tänkbar punktkälla. De flesta lantbrukare rengör såmaskinen med tryckluft eller vatten mellan varje gröda, eller efter avslutad säsong. Rengöringen sker ofta i maskinhall eller på platta med uppsamling, men även på gårdsplanen. Ingen av de tillfrågade lantbrukarna hade tänkt på att betningsmedel kan utgöra en risk för vattenmiljön.

Läckage konstaterat
Ett fältförsök om 34 ha med specialdränering för att följa läckage gjordes i typområdet i Skåne. Höstraps betat med Cruiser OSR såddes i slutet av augusti och prover togs före sådd och fram till den 15 oktober. Ingående substanser i betningsmedlet var thiamethoxam, metalaxyl och fludioxonil. De två förstnämnda analyserades i vattenproverna, liksom även de aktiva substanserna i Butisan Top (kvinmerak och metazaklor), som sprutades mot ogräs. Samtliga analyserade substanser hittades i dräneringsvattnet. Fynd av betningsmedlen gjordes två veckor efter sådd, medan ogräsmedlen hittades nio dagar efter bekämpning. Flera prover hade sedan förhöjda halter av substanserna under resten av försökstiden.

Resultat från fältförsöket med betade oljeväxter. Halter av betningsmedel i dräneringsvatten. Källa: Kuhlau 2008.

Slutsatsen av examensarbetet är att betningsmedel faktiskt läcker från utsädet efter sådd. För metalaxyl och bitertanol anses läckage vara den belagda orsaken. För andra medel ses dock punktkällor som troligare. Vidare undersökningar för att belägga punktkällor är därför av intresse. Dock betonar författaren att betningsmedel är en liten del av fynden av växtskyddsmedel i vatten, men ser det som positivt att en ökande andel av betningen numera görs med andra, mer miljövänliga metoder.

Monica Kling

Källa: Kuhlau, Å. 2008. Enviromental fate of pesticides used as seed dressing - transport, behaviour and occurrence in watercourses. Finns att ladda ner här länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster