2008-04-18 | Allmänt

Vad händer med näringen vid stukalagring?

Korrekt placerad utgör stallgödsellagring i stuka ingen stor risk för ökade kvävehalter i vatten, visar en dansk undersökning. Dock går nästan hälften av kvävet förlorat under lagringen i fält. Men det är bara en mindre andel som lakas ut genom markprofilen.

Vissa år kan det bli nödvändigt att mellanlagra gödseln i stuka i det fält där den ska spridas, och en del gödsel komposteras på det sättet. Regler för hur sådan lagring ska ske finns i både Sverige och Danmark. Nu har danska forskare och rådgivare undersökt vad som händer med näringen i gödsel som lagras i fält från senhöst till tidig vår.

Läcker stukan kväve? Det var frågan som ställdes i den danska undersökningen.

Foto: Monica Kling

Mest ammoniak- och kvävgasavgång
Gödsel från djupströbäddar som lagrades i fält undersöktes på sju platser. Ursprunget var från både grisar och nötkreatur och täckmaterialet skiftade. Under halva stacken placerades en plastpresenning för att skilja på läckage från stacken och från kvävemineraliseringen i jorden.
Totalt förlorades nästan hälften av det ursprungliga kväveinnehållet i stukan, men den största delen avgick som ammoniak eller kvävgas. Gynnsamma förhållanden för denitrifikation skapades i det övre jordlagret då löst organiskt material silades ner, den mikrobiella aktiviteten liksom syreförbrukningen ökade, och syrefria förhållanden skapades.

Ökad mineralisering och utlakning
Kväveinnehållet och ledningstalet i marken under stacken ökade snabbt efter att stukan etablerats. Jordtemperaturen steg och låg på 30-40 grader under tre av de fyra månader som gödseln lagrades. Detta medförde en ökad mineralisering av kvävet i jorden. Under plastpresenningen, där inget kväve kom från stacken, ökade kvävehalten ner till en halv meters djup med cirka 3 kg per 100 m², eller 5-10 gånger det normala i jorden.

Mellan en och sex procent av kvävet i stukorna, utan markpresenning, hamnade i jorden. Den genomsnittliga ökningen av kväve var 13 kg per 100 m² ner till en meters djup - det mesta dock i matjordslagret - men variationen var stor mellan de olika platserna. Från de cirka 150 m² stora markstackarna utlakades mellan 3 och 40 kg mineralkväve till jorden, vilket omräknat till fältareal innebar 0,5 kg per hektar där utlakningen var störst. Hur mycket som slutligen hamnar i vattnet är dock osäkert. Slutsatsen i rapporten var att ur arealsynpunkt saknar förlusten genom utlakning betydelse. De höga koncentrationerna som uppstår direkt under stacken visar dock vikten av att inte placera stukan nära vatten, eller över dräneringsledningar som mynnar i vattendrag.

Inget samband mellan ökad mineralkvävehalt i jorden till följd av utlakning och gödselns torrsubstans eller typ av täckning kunde ses. Andra undersökningar har visat att täckning av stacken kan minska ammoniakavgången avsevärt om täckningen är tät. I tidigare danska studier minskade förlusten från 28 till 15 procent vid täckning med kompostduk.

Kvävehalter i jorden under sju stukor med varierande förhållanden
Gödselns	% Torr-	Över-	Mineral-N	0-100 cm,	kg/100 m²
ursprung	substans	täckning	stack	plast	ref
Slaktgrisar	24,8	Plast	8,32	1,72	0,62
Slaktgrisar	28,2	Halm 25-30 cm	35,79	6,70	1,48
Suggor o slaktgrisar	29,9	Ingen	8,01	2,17	0,48
Mjölkkor o kalvar	24,7	Halm 30 cm	5,23	2,10	0,50
Mjölkkor	24,1	Halm + plast	7,25	3,71	0,44
Tjurkalvar	26,0	Plast	15,75	3,44	0,41
Slaktgrisar	34,2	Plast	9,40	1,80	0,33
Genomsnitt	27		12,82	3,09	0,61

Stack - mark direkt under stacken, Plast - mark under plastpresenning, Ref - prover tagna i jorden utanför stukan.
Källa: Spelling Østergaard 2008.

Möjligt att spåra läckage
En annan slutsats blev att det går att i efterhand avgöra om kväve lakats ur från stukan genom att mäta mineralkvävehalten i jorden ner till en meters djup, enligt kriterierna:

0-10 kg N/100 m² - normal nivå, utlakning bedöms till 0-2 procent
10-20 kg N/100 m² - förhöjd nivå, utlakning 2-4 procent
>20 kg N/100 m² - mycket förhöjd nivå, utlakning över 4 procent

Att försöka förutsäga risken för utlakning genom mätningar av näring och torrsubstans i gödseln, före etablering av stukan, ansågs däremot inte vara en framkomlig väg.

Monica Kling

Källa: Hans Spelling Østergaard. 2008. Koncept til måling af udvaskning fra markstakke af dybstrøelse. Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret, Planteproduktion.