2008-01-18 | Allmänt

Torv på rastgården för minskade kväveförluster

Forskning vid SLU har visat att kväveförlusterna från eko-grisar är betydligt större än från konventionellt uppfödda grisar. Nu inleds nya försök för att hitta metoder som kan minska utsläppen. Torv med inslag av bökstimulerande material på uteplattan kan vara en lösning.

Under sommaren och hösten rapporterades det om forskning vid SLU som visat att ekologisk grisproduktion släpper ut fyra gånger mer ammoniak än grisar i konventionell inomhusuppfödning. Även fosforförlusterna var högre i den ekologiska produktionen. Dock finns det fördelar med eko-grisar, som färre skador och lungproblem, och nu startas ny forskning för att hitta lösningar som kan minska kväveförlusterna.

För ekologisk grisproduktion krävs utevistelse och för Kravgrisar även bete. Stora smutsiga betongytor utomhus ger hög ammoniakavgång. Det nya projektet söker lösningar för att åtgärda förlusterna.

Foto: Jos Botermans

Smutsiga betongytor i fokus
Den tidigare studien visade att den högre ammoniakavgången till 56 procent orsakades av de större nedsmutsade ytorna, speciellt av betongplattorna utomhus. Till 44 procent berodde den på fodret. Det är därför väl så intressant att försöka minska förlusterna från uteplattorna, som att se över fodersituationen. Försöket som nu startas på Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp syftar till att försöka minska ammoniakavgången från betongplattorna utomhus.

Effektiv och attraktiv torv
I andra försök har torv som strömaterial visat sig halvera ammoniakavgången i djurstallar. I det nya projektet undersöks effekten av strö på uteplattorna, både som metod att binda kväve och för att minska ytan som grisarna gödslar på. Försöket genomförs på SLU:s försöksgård Odarslöv, där det finns ett stall för ekologisk produktion. Tre typer av strömedel kommer att testas; spån, torv, och torv med inblandning av grönfoderpellets, betforpellets och liknande. Tanken med det sistnämnda är att öka grisarnas bökaktivitet och se till att de inte tröttnar på strömaterialet. Enligt danska försök attraheras grisar mer av ett material som är komplext, varierat och föränderligt, och som innehåller ätbara belöningar.

Kan foderförlusterna minska?
Kväveförlusterna via fodret beror dels på en högre foderförbrukning på grund av större rörlighet hos grisarna och lägre temperatur i stallarna. Dels är proteinhalten i det ekologiska fodret högre, vilket beror på en lägre smältbarhet då syntetiska aminosyror inte får användas i ekologisk produktion. Ett bättre näringsutnyttjande kan fermentering eller stöpning av fodret ge. Tidigare försök vid SLU har visat att fermentering i hög grad ökar upptaget av aminosyror. Båda metoderna ökar fosforupptaget. Rapporten "Ekologisk slaktsvinsproduktion. Del 2 — Produktion, djurhälsa, funktion och miljö" kan laddas ner här länk till annan webbplats :