2008-11-06 | Allmänt
Sur stallgödsel är mer klimatvänlig
Metangasavgången från stallgödsellagring minskar kraftigt om gödseln surgörs, visar en studie vid Århus Universitet i Danmark. Dock finns det risk för att luktproblemen samtidigt kan förvärras.
Lägre pH-värde i flytgödseln kan minska jordbrukets bidrag till växthuseffekten.
Ett ökande antal lantbrukare i Danmark surgör sin stallgödsel med hjälp av svavelsyra för att minska ammoniakavgången. Nu har forskare vid den jordbruksvetenskapliga fakulteten vid Århus Universitet visat att surare gödsel även reducerar metangas-utsläppen.
Foto: Erik Karlsson
Minskning behövs
I Sverige släppte vi ut klimatgaser motsvarande 66 miljoner ton koldioxidekvivalenter (COE) 2006. Av det kom 13 procent, eller 8,5 miljoner ton, från jordbruket — varav cirka 1 miljon ton från stallgödselhanteringen. Metan utgör en dryg tredjedel av lantbrukets växthusgaser, vilket motsvarar 59 procent av landets metanutsläpp. Det kan därför vara intressant att hitta metoder för att minska emissionen.
I Sverige släppte vi ut klimatgaser motsvarande 66 miljoner ton koldioxidekvivalenter (COE) 2006. Av det kom 13 procent, eller 8,5 miljoner ton, från jordbruket — varav cirka 1 miljon ton från stallgödselhanteringen. Metan utgör en dryg tredjedel av lantbrukets växthusgaser, vilket motsvarar 59 procent av landets metanutsläpp. Det kan därför vara intressant att hitta metoder för att minska emissionen.
Kraftig reduktion
I det danska försöket användes flytgödsel från mjölkkor, som lagrades under tre månader. Gödseln surgjordes med svavelsyra i en koncentration av 5-6 kg/ton, vilket gav ett pH-värde om 5,0. Tillsatsen av svavelsyra motsvarar praktiskt bruk i Danmark. Metanemissionen mättes under tre månader och resultatet var övertygande. Behandlingen med svavelsyra minskade metangasavgången med 90 procent.
Lukten kan öka
En negativ bieffekt är att luktproblemen från gödsellagringen kan öka. Omsättningen av svavlet kan ge organiska föreningar med obehaglig lukt. Dessa skulle normalt brytas ner av bland annat metanproducerande bakterier — de som hämmas av det låga pH-värdet. Forskarna arbetar nu vidare i projektet med att studera omsättningen av svavlet och hitta lösningar på det problemet. Samtliga resultat kommer att publiceras under 2009.
Källa: Det Jordbrugsvidenskabelige Fakultet, Aarhus Universitet
http://www.agrsci.org/
En negativ bieffekt är att luktproblemen från gödsellagringen kan öka. Omsättningen av svavlet kan ge organiska föreningar med obehaglig lukt. Dessa skulle normalt brytas ner av bland annat metanproducerande bakterier — de som hämmas av det låga pH-värdet. Forskarna arbetar nu vidare i projektet med att studera omsättningen av svavlet och hitta lösningar på det problemet. Samtliga resultat kommer att publiceras under 2009.
Källa: Det Jordbrugsvidenskabelige Fakultet, Aarhus Universitet
http://www.agrsci.org/
Frågor kan ställas till seniorforskare Søren O. Petersen
Från i höst finns klimatfrågan med bland Greppa Näringens fokusområden. Anna Hagerberg håller i arbetet. Kontakta henne gärna på: Anna.Hagerberg @sjv.se eller ring: 040-415232.
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
