2009-02-06 | Allmänt

Sur gödsel till glädje för bönder och miljön

Genom att surgöra flytgödseln i stallets gödselränna kan kväveeffektiviteten på gårdsnivå öka. Det har danska försök på grisgårdar visat. Ammoniakavgången minskade kraftigt såväl i stallen, som vid lagring och spridning. Samtidigt ökade gödselns kväveeffekt på grödorna.

Kväveeffektiviteten av svinflytgödsel ökade med 75 procent genom surgörning av gödseln i stallet. Foto: Monica Kling

Stora mängder värdefullt kväve förloras varje år till följd av ammoniakavgång i jordbruket. I Danmark är surgörning av stallgödsel en accepterad "bästa möjliga teknik" för att minska ammoniakutsläppen från djurgårdar. För att utvärdera vad ett lägre pH i gödseln betyder för kvävebalansen på gårdsnivå har danska forskare jämfört obehandlad och surgjord flytgödsel på två grisgårdar. Ammoniakavgången i stall, vid lagring och spridning har analyserats, liksom mineralkväveeffekten på skördade grödor.

Tillsätter svavelsyra
Tekniken går ut på att tillföra svavelsyra till gödseln under spaltgolvet i en sådan mängd att pH-värdet blir lägre än sex. I försöket fördes en del av gödseln i rör till en tank där svavelsyra tillsattes underifrån. Den sura gödselblandningen spolades sedan tillbaka ut i gödselrännan stötvis under dygnet så att all gödsel i bassängen hölls sur.

Genom pH-sänkningen sjönk ammoniakavgången i stallen med 70 %. Vid lagringen minskade mängden kväve som förlorades med mer än 90 %. Lagringsförsöket gjordes dock i behållare utan tät täckning och inget svämtäcke bildades under försökstiden. I jämförelse med täckt lagring bör skillnaden bli betydligt mindre, men surgörningen innebär en stabilare ammoniakreduktion genom hela kedjan.

Kväveeffektiviteten ökar
Effekten av surgörningen på ammoniakavgången vid gödselspridning testades i fältförsök med höstvete och vårkorn. Ammoniakkväveförlusten från den surgjorda gödseln var en tredjedel av det som förlorades från obehandlad gödsel. Mineralkväveeffekten på grödorna var i genomsnitt 43 % högre av den sura gödseln än av den obehandlade.

Beräkningar för hela gårdssystem gjordes genom att jämföra danska standardvärden för ammoniakavgång från gödsel med värden framräknade från försöksresultaten. I Danmark är ammoniakförlusterna från stallar, lagring och spridning 16 %, 9 %, respektive 10,5 % av kvävet i gödseln. Motsvarande siffror för sur gödsel blir 4,8 %, 1 % och 3,5 %. Totalt, med samtliga förluster och vinster inräknade ökade kväveeffektiviteten med 75 %. Kostnaden för de minskade ammoniakutsläppen beräknas till 40 euro per dansk djurenhet och år, vilket motsvarar 1,14 euro per slaktgris. Då har hänsyn tagits till den bättre kväveffekten av gödseln.

Monica Kling

Källa: Kai, P. et al. 2008. A whole farm assessment of the efficiency of slurry acidification in reducing ammonia emissions. Europ. J. Agronomy. 28, 148-154.