2008-10-30 | Allmänt
Stort fosforöverskott av stallgödsel i Norge
Det är för lite fokus på ett bra utnyttjande av stallgödselns fosfor- och kväveresurser i det norska lantbruket. Den slutsatsen drar forskare från Bioforsk av en undersökning som gjorts 2000-2006 i fyra avrinningsområden i den nationella miljöövervakningen.
Praktisk stallgödselspridning i Norge ligger ofta över normen för fosfortillförsel. Foto: Monica Kling
Kravet på spridningsareal för stallgödsel i Norge motsvarar en tillförsel av 35 kg fosfor/ha, vilket är högt i jämförelse med andra nord-europeiska länder och betydligt över den svenska normen på 22 kg P/ha. Forskare vid Bioforsk har nu undersökt hur den praktiska stallgödselspridningen ligger till i förhållande till den norska normen.
Balansberäkningar från odlingsdata
Tillförsel av fosfor och kväve i stall- och mineralgödsel samt rapporterade skördar gav underlag och från det gjordes näringsbalanser. Uppgifter om djurtäthet, gödsling och skörd hämtades från lantbrukare i områdena Kolstad, Time, Volbu och Naurstad. Tre av dessa präglas av djuruppfödning, vilken är mycket intensiv i Time. Det fjärde området, Kolstad, har en intensiv spannmålsodling, men också grisproduktion. Vallodlingen var basen för studien, men i Kolstad ingick även kornodling.
Hög andel över 35 kg P/ha
Resultaten visade att den praktiska stallgödselspridningen ofta medförde en fosforgiva som låg över, eller långt över, normen för spridningsareal. Fosforrika stallgödselslag som höns- och svinflytgödsel medförde att 94 respektive 72 % av åkrarna i Kolstad och Time fick en fosforgiva som översteg 35 kg/ha. För nötgödsel var det 40 och 54 % i dessa två intensiva områden, medan det i Valbu och Naurstad gällde 8 och 11 % av fälten.
Fosforbalanserna visade att överskotten låg mellan 6 och 44 kg P/ha där stallgödsel använts. Störst var det i kornfält som fått både mineral- och stallgödsel. I vall var det högsta överskottet 19 kg P/ha. Generellt togs det lite hänsyn till stallgödseln vid spridning av mineralgödsel.
Kväveförlust vid höstspridning
I Kolstad spreds 42 % av stallgödsel på bar mark under hösten. Där var det stor skillnad mellan tillfört kväve och den mängd som behövdes för uppnådd skörd. Omkring 80 kg mer kväve/ha än rekommenderat gavs till både vallen och korngrödan, vilket syntes i medelläckaget som var 58 kg N/ha under perioden 2000-2006. De övriga tre områdena låg väldigt bra till när det gällde kvävet.
Stallgödseln kan utnyttjas betydligt effektivare menar rapportförfattaren och pekar på vikten av spridningstidpunkt och tillräckliga arealer.
Rapporten får oss att undra hur det ser ut i praktiken i Sverige.
Källa: Falk-Øgaard, A. 2008. Gjødslingspraksis ved bruk av husdyrgødsel. Bioforsk rapport Vol 3 Nr 60 kan laddas ner här:
http://www.bioforsk.no
Monica Kling
Tillförsel av fosfor och kväve i stall- och mineralgödsel samt rapporterade skördar gav underlag och från det gjordes näringsbalanser. Uppgifter om djurtäthet, gödsling och skörd hämtades från lantbrukare i områdena Kolstad, Time, Volbu och Naurstad. Tre av dessa präglas av djuruppfödning, vilken är mycket intensiv i Time. Det fjärde området, Kolstad, har en intensiv spannmålsodling, men också grisproduktion. Vallodlingen var basen för studien, men i Kolstad ingick även kornodling.
Hög andel över 35 kg P/ha
Resultaten visade att den praktiska stallgödselspridningen ofta medförde en fosforgiva som låg över, eller långt över, normen för spridningsareal. Fosforrika stallgödselslag som höns- och svinflytgödsel medförde att 94 respektive 72 % av åkrarna i Kolstad och Time fick en fosforgiva som översteg 35 kg/ha. För nötgödsel var det 40 och 54 % i dessa två intensiva områden, medan det i Valbu och Naurstad gällde 8 och 11 % av fälten.
Fosforbalanserna visade att överskotten låg mellan 6 och 44 kg P/ha där stallgödsel använts. Störst var det i kornfält som fått både mineral- och stallgödsel. I vall var det högsta överskottet 19 kg P/ha. Generellt togs det lite hänsyn till stallgödseln vid spridning av mineralgödsel.
Kväveförlust vid höstspridning
I Kolstad spreds 42 % av stallgödsel på bar mark under hösten. Där var det stor skillnad mellan tillfört kväve och den mängd som behövdes för uppnådd skörd. Omkring 80 kg mer kväve/ha än rekommenderat gavs till både vallen och korngrödan, vilket syntes i medelläckaget som var 58 kg N/ha under perioden 2000-2006. De övriga tre områdena låg väldigt bra till när det gällde kvävet.
Stallgödseln kan utnyttjas betydligt effektivare menar rapportförfattaren och pekar på vikten av spridningstidpunkt och tillräckliga arealer.
Rapporten får oss att undra hur det ser ut i praktiken i Sverige.
Källa: Falk-Øgaard, A. 2008. Gjødslingspraksis ved bruk av husdyrgødsel. Bioforsk rapport Vol 3 Nr 60 kan laddas ner här:
http://www.bioforsk.no
Monica Kling
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
